Debatt
Skolval
29 mars 2018 kl 15:33

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Sverige kan inte fortsätta acceptera låga skolresultat

Enligt Skolverket kan drygt 70 procent av ökningen i resultatskillnader mellan skolor sedan år 2000 förklaras av skolsegregationen. För att komma till rätta med detta måste alla som verkar i skolan bidra till en konstruktiv diskussion, manar Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Marika Lindgren Åsbrink, projektledare LOs jämlikhetsutredning i en slutreplik.

Det här är en opinionstext

SLUTREPLIK. Ulla Hamilton kritiserar oss i sin replik för att vi vill införa kvoter i skolor som har fler sökande än platser, där underrepresenterade elever ska få företräde.

Hamilton menar att det idag skulle vara upp till individen att helt fritt välja skola, men det stämmer inte. Ett problem är just att alltför många inte får plats på den skola de valt. LO vill komma åt det bland annat genom att de mest populära skolorna byggs ut.

Ulla Hamilton anser det ”upprörande” att kategorisera barn efter socioekonomisk bakgrund. Det är förvånande, eftersom kommunerna enligt lag ska fördela resurser till skolan efter elevernas olika förutsättningar.

Många kommuner gör detta genom en socioekonomisk peng. Flera av de skolor Hamilton representerar tar emot en sådan peng, vilket gör att hennes upprördhet skorrar falskt.  

I Skolverkets rapport visas tydligt att det har blivit allt viktigare att gå på en skola med en gynnsam socioekonomisk sammansättning. Betygen blir nämligen högre då och effekten är störst för resurssvaga elever.

Om inte skolvalsystemet görs om kommer ingen vilja gå på skolor där eleverna har föräldrar med låg utbildning eller låg inkomst. Men dessa elever har lika stor rätt till en god skolgång som alla andra.

Sverige har inte råd att fortsätta acceptera låga skolresultat. Att i en sådan situation införa kvoter till översökta skolor är närmast en förutsättning för att höja  skolresultaten.

LOs utgångspunkt är att skolvalet ska behållas, men att det måste  bli mer rättvist. Enligt Skolverket kan drygt 70 procent av ökningen i resultatskillnader mellan skolor sedan år 2000 förklaras av skolsegregationen (Hamilton använder en annan siffra i sin artikel, men det är en felläsning av Skolverkets rapport där hon blandar ihop ökning och nivåer). 

För att komma till rätta med detta måste alla som verkar i skolan bidra till en konstruktiv diskussion. Om en organisation som representerar de flesta friskolor i Sverige inte vill vara med i den diskussionen finns det fog för mycket stor oro. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.