Utbildning

Sverige får inte svika förortens unga

Skolan är till för att alla elever, oavsett föräldrarnas livssituation, ska få lika möjligheter att forma ett liv i frihet. Det är både orättvist och farligt om skillnaderna mellan människor beror på något annat än ens egen vilja och förmåga. Vårt budskap är att din bakgrund ska inte avgöra din framtid, skriver Joar Forssell (LUF) och Lotta Edholm (L).

Under de senaste åren har debatten gått varm om hur segregation och otrygghet ska brytas. Även om lösningar såsom fler poliser och en stärkt rättsstat är viktiga så botar de endast de akuta symtomen, men vi måste våga bekämpa de grundläggande orsakerna.

I en OECD-rapport som publicerades för några dagar sedan framkom det att elever med invandrarbakgrund presterar sämre i skolan än infödda elever, och de känner sig mindre nöjda med livet i allmänhet. Det är den typen av missnöje bland unga som är grundorsaken till arbetslöshet, otrygghet och i värsta fall brottslighet. En fungerande skoltid är nyckeln till att rädda ungdomar från en livstid i utanförskap.

Vi ser att otrygghet skapar ofrihet men också att socioekonomiska skillnader och klyftor i kunskap skapar kriminalitet. I hela Sverige är det nu nästan var femte elev som inte klarar godkända betyg i nian och klyftorna är enorma. I Stockholms stadsdelar skiljer sig andelen elever som är obehöriga till gymnasiet från sju procent på Norrmalm till 40 procent i Rinkeby-Kista. De elever som inte blir behöriga till gymnasiet förlorar friheten att bestämma över sina egna liv, har svårare att få jobb och löper större risk att dras in i kriminalitet. I vilken värld är sådana skillnader i livschanser godtagbara?

Barn som växer upp med föräldrar som saknar utbildning eller jobb har i dagsläget mycket sämre chanser i livet än andra elever. Mest tydlig är skillnaden mellan barn som växer upp i utsatta förorter jämfört med de barn som växer upp i villaområden och innerstadskvarter. Så ska det inte vara. Skolan är till för att alla elever, oavsett föräldrarnas livssituation, ska få lika möjligheter att forma ett liv i frihet. Det är både orättvist och farligt om skillnaderna mellan människor beror på något annat än ens egen vilja och förmåga. Vårt budskap är att din bakgrund ska inte avgöra din framtid.

Det här vill vi:

  • Satsa på skolorna i utanförskapsområdena för att skapa en skola som allra starkast för de elever som behöver det mest. Det behövs mer stöd till skolor i utsatta områden och vi behöver veta att pengarna går till saker som verkligen gör skillnad. Skolor i utsatta områden måste få de förutsättningar som behövs för att göra skillnad i klassrummet.
  • Inrätta fler karriärtjänster för lärare i utsatta områden. De eleverna som har störst behov borde ha tillgång till de bästa lärarna. Det måste också löna sig i lönekuvertet att ta ett större ansvar och att jobba i områden där många unga har tuffa förutsättningar.
  • Trygghet och studiero. I de skolor där eleverna behöver undervisningstiden som mest försvinner den oftare på grund av stök och ordningsproblem. Men läraren är inte en kompis eller socialsekreterare, läraren är just lärare. Vi måste ge lärarna möjlighet att fokusera på att undervisa, och låta sociala team ta hand om den elev som stör så att klasskompisarna kan få studiero.
  • Införa sommarskola och säkra läxhjälpen i hela landet. Elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning eller ännu inte lärt sig svenska har sämre förutsättningar att klara skolan. De måste få chansen att komma ikapp och nå sina mål. Alla elever som behöver det måste få tillgång till sommarskola och läxhjälp.

När skolan misslyckas kommer kriminaliteten som ett brev på posten. Skolan är nyckeln till att vända trenden. Att inte satsa ordentligt på elever i utsatta förorter berövar dem friheten att bestämma över sina liv. Hellre skoltid än livstid

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.