Debatt
Förlossningsvård
6 oktober 2017 kl 10:49

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Sverige bryter tabun om förlossningsskador”

Sverige uppges vara ett av de länder i OECD som ligger sämst till vad gäller förlossningsskador, i vissa länder i världen rapporteras inga skador alls. Men att vi toppar statistiken hänger ihop med vårt unika offentliga samtalsklimat som bryter tabun. I Sverige värderas kvinnors underliv alltmer.

Det här är en opinionstext

Uppgifterna i debatten om att Sverige ligger illa till vad gäller förekomsten av svåra förlossningsskador på kvinnan, så kallade sfinkterskador, måste ses ur ett både medicinskt och kulturellt perspektiv.

I SBU-rapporten om analsfinkterskador från förra året beskrevs att man faktiskt missar sfinkterskador i rutinsjukvård i hela världen. Undersöks kvinnan strukturerat, till exempel med ultraljud minskar den risken. Undersöks och repareras hon inte alls eller bristfälligt efter förlossning, oavsett anledning, kan det bli bekymmer med kiss, bajs och sex. Men statistiken blir snygg. De tabubelagda problemen gör att samhällets öppenhet avgör hur benägen man är att söka.

I min avhandling 2003 noterade jag att man i vissa länder inte har några sfinkterskador alls medan de nordiska länderna ligger högt med Sverige i topp. I USA med många privata sjukhus fanns ingen officiell statistik. Det är förstås biologiskt orimligt att inga kvinnor skadas.

En svajig diagnostik av skadorna toppat med en bristfällig uppföljning gör statistiken svårvärderad. Men i Sverige växer nu ett unikt offentligt samtalsklimat som bidrar till att de tabun som omgärdar kvinnors underliv faktiskt lättar.

  • Sociala medier och uppmärksamhet i media har betytt mycket för att sprida kvinnors egna berättelser och skapa opinion.
  • Sedan 2014 finns en systematisk uppföljning efter bristningar; Bristningsregistret. Kvinnorna svarar utförligt och läkare och barnmorskor får återkoppling om hur skador reparerats. Kvinnorna får kontakt med vården vid problem. Registret är världsunikt och förutsätter ett fungerande samhällskontrakt och förtroende.
  • I somras kom en omfattande nationell webbutbildning för läkare och barnmorskor, Bäckenbottenutbildning.se, där bland annat detaljerade instruktioner om diagnostik av förlossningsskador beskrivs i detalj. Eftersom den är öppen för allmänheten kan kvinnorna själva läsa på och få inflytande över sin vård.
  • Den gamla destruktiva skam, som kan drabba både personal som missat förlossningsskador och kvinnor som drabbats, börjar blåsa bort och ge plats för en konstruktiv lärande hållning.

I Sverige värderas kvinnors underliv alltmer. Tystnaden och tabubeläggningen lättar. Internationell statistik om förlossningsskador, självmord och våldtäkter tror jag kan vara behäftad med ungefär samma felkällor.

Om Sverige ligger i topp är det kanske öppenheten det avspeglar - och det kanske i själva verket är något att vara stolt över?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.