Sverige behöver skydda sig mot politiker som Trump

Donald Trump har varit USA:s president i ett år. Under den tiden har han, förutom vettlösa uttalanden på Twitter, orsakat oro genom sin hantering av säkerhetsfrågorna och en rad ogenomtänkta förslag.

Vi skakar på huvudet över Trumps agerande och undrar hur en sådan man kunnat bli USA:s president. Sanningen är att populistiska eller auktoritära politiker kan vinna inflytande i alla länder, skillnaden är att i USA är makten begränsad och delad. Så är inte fallet för politiker i Sverige.

I Sverige hade en Trump haft betydligt enklare att sätta sig över grundlagen. Det är i ljuset av detta vi på allvar måste se över vårt konstitutionella skydd och instifta en författningsdomstol. 

Trump har en lång rad obehagliga vallöften, men få kommer på kort sikt bli verklighet. Hjälten i dramat står i första hand att finna i en stark maktdelningsprincip, där kongressen och högsta domstolen kan stifta lagar och ogiltigförklara förslag som strider mot konstitutionen. Detta system har och kommer fortsätta lindra många av de skadeverkningar som en president kan åsamka under sin tid vid makten. 

Sveriges grundlag bygger till skillnad från USA:s på folksuveränitetsprincipen. “All offentlig makt i Sverige utgår från folket” vilket i praktiken betyder att det är riksdagen som står som folkets främsta företrädare. Sverige har tidigare haft en instans för horisontell maktdelning, men den försvann 1971 då Sverige avskaffade riksdagens andra kammare. Det enda som hade saktat ned en svensk Trump är faktumet att det tar åtta år att förändra en grundlag, vilket är en klen tröst då ett grundlagsbrott inte får rättsliga påföljder. Grundlagen vilar helt enkelt på att riksdagen tycker att den är viktig.

Sveriges demokrati vilar på en lång historia av en granskande press med god insyn i den offentliga maktens korridorer. En fin tanke men i en värld där tilliten för traditionella medier dalar och alternativ fakta florerar kan vi inte längre stödja oss på enbart medierna som en samhällsbevarande institution. Vidare har Sverige många gånger dömts för grova inskränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi har förtryckt etniska och sexuella minoriteter samt enskilda individer. Detta till stor del efter beslut fattade i riksdagen under pressens goda uppsyn. Är vi säkra på att detta inte kommer ske igen?

I den amerikanska maktdelningen ges även domstolsväsendet en väsentlig roll att spela. Högsta domstolarna kan ogiltigförklara lagar och lagförslag som står i strid med den amerikanska konstitutionen. Sverige har länge präglats av en stor skepsis mot att ge juristkåren del av den offentliga makten. Lagrådet, som granskar lagförslag, får endast ge rekommendationer till riksdagen. Dessa rekommendationer bortses ofta från, till exempel när lagrådet lyfte kritik mot en stor del av den temporära flyktinglag som riksdagen röstade igenom i juni 2016. Konstitutionsutskottet har en annan, snarlik, uppgift. De skall granska att makthavarna följer lagarna men precis som lagrådet kan deras yttranden inte ge rättslig påföljd. En författningsdomstol skulle ersätta båda instanserna och kunna hindra och pröva grundlagsvidrig lagstiftning och myndighetsutövning. 

Demokratin är viktig att stå upp för, något som inte minst kommer göras tydligt i USA de kommande åren. Sverige har länge gått mot en mer traditionell västerländsk maktdelning. Det är dags att vi skyndar på denna process genom inrättandet av en författningsdomstol. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.