EU

Sverige behöver ett starkare EU

Sverige har allt att tjäna på ett starkare EU, för det krävs ökat politiskt ansvar och mer gemensamma resurser, skriver regionråd Erik Bergkvist (S), Region Västerbotten, som vill se en höjd medlemsavgift för Sverige samt egen beskattningsrätt för EU.  

I samband med förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, bör Sverige ta möjligheten att utveckla unionen ytterligare. Låt Sveriges medlemsavgift till EU höjas, inför egen beskattningsrätt för EU och fördjupa det finanspolitiska samarbetet genom att Sverige ansluter sig till eurosamarbetet och bankunionen. Detta är nödvändiga åtgärder för att EU och Sverige ska kunna ta sig an de svåra utmaningar som Europa står inför.  

Europeiska unionen har tjänat Sverige väl sedan inträdet år 1995. För ett litet handelsberoende land som Sverige är tillgången till en större marknad och fri rörlighet helt avgörande för tillväxt, utveckling och välfärd. Idag går cirka 70 procent av Sveriges export till EU:s inre marknad, och närmare 80 procent av alla utländska direktinvesteringar i Sverige kommer från EU.

En allt oroligare omvärld innebär nya gemensamma utmaningar för medlemsländerna. Migration, säkerhet och försvar är några av de områden som föreslås hanteras mer tillsammans. Samtidigt innebär Storbritanniens utträde att EU:s finanser minskar kraftigt. Kombinationen leder till att EU förväntas göra mer, men med mindre medel.

Europeiska kommissionens förslag till långtidsbudget år 2021-2027 innebär att det hål som Storbritannien lämnar efter sig ska fyllas till hälften med besparingar och till hälften med nya pengar i form av bland annat ökade medlemsavgifter och en skatt på plast. Förslaget att ge EU beskattningsrätt är välkommet och välbehövt, om än inte tillräckligt. Tidigare har även skatt på koldioxidutsläpp diskuterats, ett gammalt men bra förslag som skulle kunna lyftas igen.

Nettobetalarländernas rabatter föreslås fasas ut under fem år, vilket höjer den svenska avgiften. Just frågan om Sveriges avgift har alltför ensidigt fått prägla den svenska debatten om EU:s långtidsbudget, medans fördelarna med budgetförslaget som är bra för Sverige inte lyfts fram tillräckligt. Kommissionen föreslår en modern budget med större fokus på migration, säkerhet, klimat, forskning, innovation och stärkt konkurrenskraft vilket är väl i linje med Sveriges prioriteringar.

EU:s allt mer täta ekonomiska, monetära och finanspolitiska samarbete stärker och stabiliserar ekonomin i de länder som deltar. Samtidigt skapar det ett EU med flera skikt där Sverige ser ut att hamna allt längre bort från den inflytelserika kärnan. När Storbritannien lämnar kommer Sverige och Danmark stå ensamma kvar vid vägbommen. Det har inte Sverige råd med. Tvärtom bör Sverige bidra till ett fördjupat samarbete genom att gå med i EU:s bankunion och införa Euron så snart som möjligt.

Enligt Europaportalen anser svenskarna sig vara minst nationalistiska av alla i EU, och har sällan varit så positivt inställda till EU. Det tål att upprepas när listan på gemensamma utmaningar är lång. Stora gränsöverskridande problem löser man bäst tillsammans. Men då behövs mer resurser och en ökad tilltro till att problemen faktiskt går att lösa inom den Europeiska Unionen. Europa behöver mer samarbete, inte mindre. Här har Sverige en viktig uppgift att fylla!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.