Sverige behöver en strategi mot drunkningsolyckor

Sommaren 2018 kommer för lång tid framöver att förknippas med medelhavsvärme, klarblå himmel och strålande sol. Höga temperaturer bidrar till fler aktiviteter i och vid vatten och den ökade trängseln vid landets badplatser och vattendrag resulterar dessvärre i fler drunkningar.

Under maj månad omkom 21 personer och under juni månad 18 personer. Totalt har 62 personer varav fem barn omkommit genom drunkning i år. Vad vi kan se så kommer antalet omkomna för juli månad att peka i samma riktning. Utöver det stora antalet omkomna har det sannolikt skett ett stort antal drunkningstillbud – tillbud som troligen hade ökat antalet omkomna om inte livräddande insatser skett av personer i de drabbades direkta närhet.

Vi oroas över att trenden går åt fel håll och vi ser att många av dessa olyckor hade kunnat undvikas med rätt kunskap och rätt utrustning. Alla vi som verkar för att människor ska få en tryggare vistelse i, på och vid vatten vet att de flesta drunkningsolyckor är möjliga att förhindra och att tidiga insatser redan på olycksplatsen räddar liv. Människor i olyckans direkta närhet är helt avgörande för överlevnad. Den konkreta livräddande kunskapen i hjärt- och lungräddning (HLR) behöver därför ses som självklar och komma alla till del.

Insatserna för att uppnå vår nollvision är dock otillräckliga. För att nå dit krävs ett samlat fokus från hela samhället och från politiken genom regioner, länsstyrelser, kommuner, organisationer och enskilda individer. Det behövs en enad vision om ett Sverige fritt från drunkning.

Riktade medel för drunkningspreventivt arbete behöver därför avsättas och allokeras. Arbetet med att kartlägga, sammanställa, analysera och nå ut till allmänheten är viktigt och kan inte längre nedprioriteras. Ett liv värderas utifrån samhällsekonomiska aspekter till ungefär 22 miljoner kronor. 2017 kostade således drunkningsdöden samhället 2,2 miljarder kronor. Detta är för mycket, för många dödsfall och ett för stort lidande.

Kunskapen om bakomliggande faktorer och orsakssamband behöver dessutom kartläggas bättre. Vi vet i dag relativt lite om orsaker till drunkning och optimala preventiva åtgärder i en svensk kontext. Bättre mulitlaterala samarbeten över tid är också helt avgörande för att optimera det preventiva arbetet och kan ge oss möjlighet att systematiskt inhämta, sammanställa och analysera relevant statistik från alla inblandade. Detta är helt avgörande för att kunna förstå orsakssamband och fatta väl underbyggda beslut.

Riktade budskap till specifika målgrupper som evidensbaserat och informativt beskriver hur man undviker faror kan öka medvetenheten och minska dödsfallen. Ökad simkunnighet, användandet av flytväst och undvikande av alkohol är självklarheter liksom uppdaterade kunskaper om HLR om olyckan är framme.

En nationell strategi för drunkningsprevention i nära samverkan mellan berörda vattensäkerhetsorganisationer och myndigheter är nödvändig för att öka kunskapen och minska antalet döda och skadade vid drunkning. Vikten av att högsta beslutande nivå i samhället tar sig an arbetet genom att tydliggöra syfte och mål i övergripande styrdokument är av största vikt för att på allvar förbättra situationen. Drunkningsolyckor skördar offer i samtliga åldrar och samhällsskikt, många blir hjärnskadade för livet och familjer och närstående drabbas hårt.

Krafttag krävs för att ytterligare minska antalet omkomna i drunkningsolyckor. Vårt mål är att fram till 2030 minska antalet omkomna i drunkningsolyckor med minst 50 procent.

Det är hög tid att visa beslutsamhet från högsta nivå för ett Sverige fritt från drunkning!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.