Migration

Sverige behöver en feministisk asylpolitik

Kvinnor, hbtq-personer och funktionshindrade är några av de grupper som far mest illa vid konflikt och krig. Trots att de oftast är i störst behov av skydd missgynnas de av dagens migrationspolitik. Kvotflyktingsystemet behöver ses över så att utsatta grupper prioriteras när det gäller vilka som får komma till Sverige.

Sverige tillhör de länder i världen som har tagit störst ansvar för asylmottagandet. Det ska vi vara stolta över. Men samtidigt måste vi inse att vår politik länge har brustit på jämställdhetsfronten. Kvinnor, hbtq-personer och funktionshindrade är några av de grupper som far mest illa vid konflikt och krig. Trots att det ofta är dessa grupper som är i störst behov av skydd missgynnas de av dagens migrationspolitik. Som liberaler anser vi att kvotflyktingsystemet behöver ses över så att utsatta grupper prioriteras när det gäller vilka som får komma till Sverige.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i antalet asylsökande som kommit fram till Sverige. Under rekordåret 2015 var fördelningen exempelvis 70 procent män och 30 procent kvinnor. Bland ensamkommande var det drygt 90 procent pojkar och 10 procent flickor som sökte asyl. Under 2016 beviljades 44 551 män och 27 020 kvinnor uppehållstillstånd. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det kan inte längre vara så att samhället blundar för kvinnors utsatta situation i världen. Via kvotflyktingsystemet har Sverige en möjlighet att ge fler kvinnor och andra utsatta grupper en möjlighet till ett nytt liv.

Liberalerna har drivit på för att Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar årligen, vilket också framkommer av migrationsöverenskommelsen som slöts 2016. Vi anser att vårt parti borde ta ytterligare ett steg – att öka andelen kvotflyktingar och särskilt ge kvinnor chansen att få komma till Sverige. Då får fler möjlighet till säkra och lagliga vägar till EU. Därmed blir det färre farliga resor över Medelhavet, vilket i sin tur minskar flyktingsmugglares lukrativa affärer med människor som valuta.

Enligt 2018 års fördelning ska 40 procent av kvotflyktingarna komma från Mellanöstern, 20 procent från östra Afrika, 16 procent från Nordafrika och sex procent från Asien samt resterande 18 procent från prioriterade och brådskande ärenden för människor med olika medborgarskap. Kvotflyktingsystemet bygger helt enkelt på att mottagarlandet i samråd med FN:s flyktingorgan UNHCR sätter upp regler för vilka personer som ska beviljas asyl.

Vi vill att Sverige ska ändra sina regler för detta mottagande så att fler kvotflyktingplatser går till särskilt utsatta flyktinggrupper som kvinnor, barn, funktionshindrade och hbtq-personer. Det är dags att Sverige prioriterar särskilt utsatta grupper i asylpolitiken. Det rör sig om människor som idag har mycket små möjligheter att fly krig, fattigdom och elände. Vi bör därför ändra våra riktlinjer till UNHCR och genom kvotflyktingsystemet skapa fler säkra vägar till Sverige för de som idag inte får den möjligheten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.