Kommunreform

”Sverige behöver större och starkare kommuner”

Jusek har under lång tid arbetat för en kommunreform med färre och större kommuner. Men regeringens nyutsedda utredare får bara utreda frivilliga sammanslagningar. När rikspolitikerna nu lämnar walk over är det alltså upp till kommunerna själva att se till att det blir verklighet.

Självklart borde det inte spela någon roll var i Sverige en bor för möjligheten att ta del av den gemensamma välfärden. Men det gör det. Små glesbygdskommuner skulle i dag inte uppfylla de kriterier för en bärkraftig kommun som ställdes upp redan i början av 1970-talet. Drygt hälften av Sveriges 290 kommuner har färre än 16 000 invånare och 15 kommuner har färre än 5 000 invånare. Glesbygdskommunerna brottas med minskande och åldrande befolkning, bristande skatteunderlag och rekryteringsproblem. 

Arbetskrafts- och kompetensförsörjningen utgör på många håll i landet en stor utmaning som inte kommer att minska. Generationsväxlingen kommer att öka behovet av att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Beroende på kommun kommer mellan 25-32 procent av akademikertjänsterna behöva återbesättas de kommande åren. 

Jusek har länge arbetat för en reform som leder till färre och större kommuner. Det anser vi vore den bästa lösningen för att förstärka kommunernas kapacitet att skapa effektiva, kvalitativa och rättssäkra organisationer, säkra kompetensen samt leverera likvärdig service av god kvalitet över hela landet. Juseks uppfattning får stöd av ledande tjänstemän i Sveriges kommuner. I en tidigare undersökning svarade en majoritet att de vill att regeringen tar initiativ till sammanslagningar. 

Nu har regeringen beslutat om en parlamentarisk utredning som ska se över frågan om kommunernas utmaningar och analysera hur åtgärder som kommunal samverkan, sammanläggningar, förändrade uppgifter eller så kallad asymmetrisk ansvarsfördelning, kan stärka kommunerna. Eventuella sammanslagningar ska bygga på frivillighet och utredningen får enligt direktiven inte lämna konkreta förslag om huvudmannaskapsförändringar, eventuella förslag får endast ha en principiell inriktning. En ytterligare begränsning är att utredningen endast får lämna förslag som ska kunna genomföras inom ramen för nuvarande system för finansiering av den kommunala sektorn och utan att statens utgifter ökar.

Jusek bedömer inte att de alternativ som utredningen ska undersöka är tillräckliga för att lösa utmaningarna. Särskilt inte med de begränsningar utredningen ges. Även om en utredning med ett tydligare uppdrag om sammanslagningar förmodligen gått samma politiska öde till mötes som regionutredningen hindrar inte det att vi andra höjer blicken och söker bästa lösning.

Tiden rinner nu iväg och utredningen ska inte vara färdig förrän efter valet. Vår förhoppning är därför att fler kommuner ser fördelarna med sammanslagningar och själva väljer denna lösning. En spontan utveckling mot kommunförstoringar är redan inledd. Dagens omfattande mellankommunala samverkan visar tydligt på behovet av större aktörer på kommunal nivå. 

Ur ett medborgarperspektiv är direktdemokratiska lösningar att föredra framför kommunal samverkan där väljaren helt saknar insyn i vilken politiker som sagt eller gjort vad. Direktvalda ledamöter med tydliga mandat förbättrar möjligheterna till ansvarsutkrävande för väljarna. 

Sveriges kommuner behöver bli färre, större och starkare. Och vårt land och våra medborgare behöver en tydlig kommunstruktur – inte en massa speciallösningar. Jusek vill därför uppmana kommunerna att redan nu ta egna initiativ och själva ta frågan om sammanslagningar på det allvar den förtjänar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.