Sjöfart

Sverige behöver moderna vattenvägar

Sjöfarten kan och måste användas i högre utsträckning, av såväl miljö- som säkerhetsskäl. För att det ska bli verklighet krävs emellertid en rejäl statlig satsning på forskning för att möta de krav som modern sjöfart möter från transportköpare och samhälle.

Den nyligen presenterade budgetpropositionen innehöll marginella närtidssatsningar på infrastruktur. Det är bekymmersamt mot bakgrund av de utmaningar samhället står inför. Hoppet står nu till den kommande forsknings- respektive infrastrukturpropositionen som väntas under hösten. 

Genom en rejäl satsning på sjöfartsrelaterad forskning kan regeringen ge förutsättningar för att utveckla den maritima näringen, generera arbetstillfällen och  stärka näringslivets konkurrenskart.

Sjöfartsklustret i Sverige sysselsätter i dag mer än 100 000 personer. Det är därmed en viktig näring att värna och utveckla. Vi har dessutom goda förutsättningar att bli världsledande inom flera av sjöfartsforskningens segment. För att forskningen ska bli internationellt framgångsrik, och kunna bidra till en faktisk effektivisering av sjöfarten, krävs emellertid att en kritisk massa uppnås avseende forskare och relevanta forskningsprojekt. En sådan satsning skulle möjliggöra den dynamik som krävs för att hantera de krav som ställs på modern sjöfart från transportköpare och samhälle. 

Med Europas längsta kust kan Sverige i princip betraktas som en ö-nation när det gäller internationella transporter av människor och varor. Infrastrukturen, vattnet och hamnarna kan nyttjas i mycket högre utsträckning än idag. För att sjöfarten ska vara effektiv krävs emellertid att landinfrastrukturen och de landburna transporterna är effektiva. 

I dag är de statliga anslagen till sjöfartens forskning och innovation modesta med sina 55 miljoner kronor per år. Detta motsvarar 0,16 procent av den samlade statliga budgeten för forskning och innovation, FoI. Om de närings- och transportpolitiska målen ska kunna nås behöver anslagen för sjöfarten öka till 200 miljoner kronor per år och då också innefatta ett betydande inslag av tester och demonstrationer än vad dagens forskningssatsning medger.

En statlig satsning på forskningsmedel skulle generera motfinansiering från utförare och näringsliv samt via EUs forskningsprogram. Utväxlingen av de statliga insatserna skulle därför vara mycket god. 

Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är ett ökat användande av sjöfart sedan årtionden ett uttalat mål från politiker på regional, nationell och internationell nivå. Ett effektivare nyttjande av transportsektorns resurser är också högst central för Sveriges konkurrenskraft och arbetstillfällen. Statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring tidigare i veckan trycker bland annat på behovet av att nyttja sjöfarten i större utsträckning för att avlasta vägarna. Detta underströk också alliansregeringen under sin tid vid makten. Grunden för denna uttalade ambition är att sjöfarten är relativt miljövänlig, säker och ekonomisk – inte minst sett ur perspektivet att bygga och underhålla infrastruktur.

Satsningar inom transportområdet karaktäriseras ofta av win-win då trafikslagen kompletterar varandra mer än de konkurrerar. Det är därför viktigt att ökade FoI-satsningar på sjöfarten inte innebär en minskning av medlen till någon annan del av transportområdet. 

Sjöfartsklustret är redo att axla ett större ansvar för det hållbara samhället, men vi behöver ett aktivt och långsiktigt stöd från politiker och myndigheter. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.