Dags för en värdig funktionsrättspolitik

”Alla beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter”. Citatet kommer från statsminister Stefan Löfvéns regeringsförklaring 2014, som skapade höga förväntningar hos funktionsrättsrörelsen. Nu drygt två år senare kan vi se att funktionsrättspolitiken havererat. Sverige är långt ifrån att implementera det rättighetsperspektiv som FN kräver.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

Stig Nyman

ordförande Handikappförbunden

Ett av flera exempel på att ojämlikheten ökar är att barn med funktionsnedsättningar utsätts för våld och övergrepp, och att de inte upplever att de får respekt eller det stöd de behöver i skolan, skriver Stig Nyman.

Det har gått snart 30 år sedan en statlig funktionsrättspolitisk utredning tillsattes. Och trots att Sverige är ett av världens rikaste länder, och starkt pådrivande för mänskliga rättigheter internationellt, har politiken inte prioriterats nationellt. Ojämlikheten i samhället består och på vissa områden har levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning försämrats. Vi ser stora skillnader när det gäller hälsa, överlevnad, ekonomi och förutsättningar för arbete och försörjning.

Ett av flera exempel är att barn med funktionsnedsättningar utsätts för våld och övergrepp, att de inte upplever att de får respekt eller det stöd de behöver i skolan. (Respekt, Barnombudsmannen 2016). Ett annat är hanteringen av den personliga assistansen där många familjer och individer drabbats av orättvisa neddragningar och avslag som ett resultat av regeringens signalpolitik.

Det är en skam för Sverige att regering och riksdag inte prioriterar frågor som får effekter för hela samhället eftersom de inte bara påverkar utbildning, arbete, hälsa, jämlikhet utan även tillväxt, demokrati och givetvis värderingar om alla människors lika värde.

Myndigheten för delaktighet har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till en ny funktionshinderspolitik med ett tidsperspektiv på 9 år. Handikappförbunden är remissinstans och har mycket att tillägga i frågan. Vi vill se en proposition till ny funktionsrättspolitik som uttrycker ett tydligt politiskt åtagande för att fullgöra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen. Propositionen ska bland annat innehålla:

• Förstärkt nationellt mål med utgångspunkt i funktionsrättskonventionen.

• Systematiskt säkerställande av att beslut på alla nivåer utgår från konventionen och inkluderar funktionsrättsorganisationer.

• Tillsättande av en utredning för att se över befintliga lagar och regler utifrån konventionen. Kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning ska ha fullt rättsligt skydd mot kränkningar och trakasserier.

• Tillsättande av en delegation för universell utformning för tvärsektoriellt genomförande som täcker flera politikområden.

• Framtagande av en nationell handlingsplan med en tidpunkt för att skapa tillgänglighet till befintlig miljö i samarbete med funktionsrättsorganisationer och Sveriges Kommuner och Landsting.

• Säkerställa att lagstiftning ger rättighetsbärare förutsättningar att hävda sina rättigheter och få ersättning för diskriminering.

TIPS: Läs Dagens Samhälle i appen - mer info om hur du laddar ned nya appen här!

Vi vill också se system för uppföljning av politiken med arbetet för att genomföra de globala målen som rör inkludering i Agenda 2030.

Handikappförbunden menar att tiden snart runnit ut. Det är nu dags att ta FN:s kritik mot Sverige på allvar och skapa en funktionsrättspolitik värd namnet.

Fotnot: Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige i maj 2017. Det innebär att förbunden introducerar det nya begreppet funktionsrätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.