Sverige behöver en samverkande infrastruktur

I takt med befolkningsökning, urbanisering och förändrade handelsmönster behöver Sveriges infrastruktur stärkas. Detta för att skapa rätt förutsättningar för framtida välståndsökningar i Sverige. Vår ekonomi är tydligt exportinriktad och en mycket stor del av nuvarande och framtida arbetstillfällen i Sverige är beroende av hur väl svenska företag kan konkurrera på internationella marknader.

Till detta kommer den snabbväxande besöksnäringen som skapar jobbtillfällen i hela landet. En samlad svensk exportstrategi är därför mycket viktig. En viktig förutsättning är en stark infrastruktur mot omvärlden och att förutsättningar finns för ett förenklat resande inom Sverige genom att koppla samman trafikslagen och därigenom möjliggöra fler och mer klimatanpassade resor.

Arlanda är och kommer förbli Sveriges knutpunkt för såväl inhemska som internationella förbindelser. I dag reser ungefär 60 000 resenärer varje dag vid flygplatsen. Flygplatsen är samtidigt Sveriges fjärde största tågstation. Framåt 2035 kommer antalet dagliga resenärer vid flygplatsen uppgå till omkring 100 000, de allra flesta på väg till eller hem från internationella resor.

Det är därför helt avgörande för vår samlade infrastruktur att planeringen kring de satsningar som sker i dag utgår ifrån att Stockholm Arlanda Airport är ett nav för resande och en växande tillväxtmotor för hela den svenska ekonomin.

Oavsett om satsningen på höghastighetståg, för motsvarande cirka 175 miljarder kronor, till slut genomförs eller ej så innebär tillväxten av framförallt internationella resenärer att brist på spårkapacitet kommer att uppstå på den fyra mil långa sträckan mellan Arlanda och Stockholm. Detta riskerar bli en flaskhals som kraftigt försämrar den samlade inhemska infrastrukturen liksom tillgängligheten till och från resten av världen. 

Med 13 nya interkontinentala direktförbindelser etablerade vid Arlanda sedan 2013 ser vi tydligt efterfrågan på och behovet av direktförbindelser. I dag når vi städer som Hong Kong, San Fransisco och Dubai året om utan mellanlandningar, vilket är en förutsättning för att svenska företag även fortsättningsvis ska kunna vara verksamma i Sverige.

Det är också ett hygienkrav för att attrahera utländska investeringar och säkra att Sverige som innovationsland står sig starkt även framåt.

Vi verkar därför för att spårkapaciteten vid flygplatsen utökas med två ytterligare parallella spår. Detta möjliggör inte bara ett utbyte mellan eventuella höghastighetståg och flyg, vi säkrar också Arlandas långsiktiga attraktivitet och förmåga att knyta till sig ännu fler direktförbindelser. Parallellt kan tusentals attraktiva boenden byggas i området mellan Uppsala och Stockholm som spås vara ett av Europas främsta tillväxtområden under kommande år. 

Om vi istället fortsätter att betrakta trafikslagen som konkurrenter snarare än komplement, vilket blir konsekvensen om Arlanda glöms bort, så investerar vi i en infrastruktur skild från såväl samhällets, klimatets, individens och godsets behov. Detta innebär i så fall att vi förlorar i konkurrensförmåga och ytterst att vi äventyrar jobb- och tillväxtmöjligheter i hela Sverige.

För hela landets räkning måste regeringen därför vara tydlig med att Arlandas roll och dess utvecklingsmöjligheter är prioriterade. Och till de regioner i Sverige där tåget inte utgör en effektiv förbindelse med Arlanda måste regeringen meddela avsikten att påskynda omställningen mot förnybara bränslen inom flyget genom tydliga förutsättningar för storskaliga produktionsanläggningar.

Att Arlanda i dag, efter tjugo års långa diskussioner, har ett miljötillstånd som innebär att kapaciteten kan byggas ut är en viktig grundsten för investeringar i svensk infrastruktur. Det engagemang som finns för att etablera amerikansk gränskontroll vid Arlanda sker utifrån behovet av att stärka Sveriges relationer med andra kontinenter.

Avsaknaden av en diskussion kring en sammanhållande svensk infrastruktur riskerar att vi låser fast oss i kortsiktiga lösningar och sätter hinder för Sveriges utveckling. Låt oss därför i tid höja blicken och diskutera hur vi ska investera i en infrastruktur som möter framtidens behov, där alla delar i vår svenska infrastruktur finns med och kopplas ihop på ett tillväxtorienterat och kostnadseffektivt sätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.