Sverige behöver en modern läkarutbildning

Den framtida läkarrollen kräver förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan, för enskilda och för olika grupper, nationellt och globalt.

Den kräver också ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och förmåga till samverkan med andra aktörer. Den aktuella situationen vi nu befinner oss i visar med all önskvärd tydlighet att Sverige är en del av världen. Det måste vår läkarutbildning också vara!

En utbildning i linje med utredningens förslag har alla förutsättningar att uppnå detta. Förslagen skapar möjligheter till en sammanhållen utbildning med tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression för att ge förutsättningar att möta också morgondagens utmaningar, och för att kunna leda den fortsatta utvecklingen inom hälso- och sjukvården.

Förslagen är väl förankrade i den internationella utvecklingen och har en tydlig koppling till övriga faser i läkarnas yrkeslånga lärande, till lagstiftningen för hälso-och sjukvården samt till folkhälsopolitiken.

De viktigaste punkterna i förslaget

- att utbildningen till läkarexamen utökas till att omfatta sex års studier

- att läkarexamen ska utgöra underlag för legitimation

- att det verksamhetsintegrerade lärandet effektiviseras och fördjupas

- att en ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning än tidigare betonar vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt beslutsfattande

Dessa har alla tillstyrkts, förutom av oss, även av lärosätena, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet och studentorganisationerna.  

Det som gett upphov till mest diskussion rör frågan om allmäntjänstgöringen, AT. Det har främst rört oro för försämrad kompetens hos den legitimerade läkaren om AT slopas, och för försämrad rekryteringsbas utanför universitetsorterna. Vi menar att förslaget snarare öppnar för möjligheten att skapa ett mer ändamålsenligt och genomtänkt system.

Givetvis måste utbildningen planeras och genomföras i nära samverkan med hälso-och sjukvården. Målen i examensbeskrivningen ska formuleras så att alla intressenter i den grundläggande läkarutbildningen är överens om att de är relevanta och tillräckliga för att försäkra att den nyexaminerade läkaren är förberedd för nästa steg i sin utbildning, specialiseringstjänstgöringen.  

Även om AT på många håll fungerat väl, så saknas ett sammanhållet system. Det är heller inte acceptabelt, vare sig för individen eller från ett patientsäkerhetsperspektiv, att AT kan föregås av vikariat utan reglerad handledning.

Vi förordar att det efter en sexårig grundutbildning skapas en ny ordning för introduktion till anställning som läkare i Sverige, som inledning på specialistutbildningsfasen. Denna bör inriktas på de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för alla läkare.

Den ska gälla både för de som fått sin grundläggande utbildning i Sverige och de som fått den i andra länder, en grupp som i dag utgör mer än hälften av de som får svensk legitimation.

Det tog mycket lång tid innan utredningen om en ny läkarutbildning kom ut på remiss. Låt den inte hamna i långbänk igen. Besluta nu om en grundutbildning för läkare som motsvarar framtidens krav inom hälso-och sjukvården.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.