Socialtjänsten

Sverige är i stort behov av en socialminister

Regeringen har mycket att bevisa inom det socialpolitiska området. Inte minst är behovet av en socialminister, med samlat ansvar för socialpolitiska frågor, stort. Akademikerförbundet SSR känner i dag stor besvikelse över regeringens låga välfärdsambitioner.

Vi har en socialpolitik i sönderfall skriver Gudrun Schyman (DS 7 januari). Hon ser frånvaron av en socialminister som en illustration till hur det sociala arbetet har fragmentiserats och är kritisk både mot alliansen och den nuvarande regeringen. Förutsättningarna för dem som arbetar i socialtjänsten har också stadigt försämrats.

Som fackförbund för många av välfärdsarbetarna, däribland 70 procent av socialsekreterarna, kan vi inte annat än instämma. Vi har under en lång tid larmat om arbetsvillkoren för chefer, socialsekreterare, biståndshandläggare, LSS-handläggare och andra yrkesgrupper. Vi är besvikna över att regeringen inte tydligare visar att den har välfärdsambitioner bland annat genom att tillsätta en särskild socialminister. I dag finns det ett stort behov av ett statsråd med ett samlat ansvar för socialpolitiska frågor, som inte samtidigt har andra angelägna politikområden som jämställdhet i sin portfölj.

För det saknas verkligen inte socialpolitiska utmaningar. Barnfattigdom, hemlöshet och en växande social nöd är ett faktum, som Gudrun Schyman påpekar. Trygghetssystemen har urholkats, något som kraftigt har ökat ärendebelastningen hos socialtjänsten. Sex av sju med försörjningsstöd tvingas söka det av ”fel” orsaker, påpekade vi i en rapport i höstas. Den vanligaste orsaken är att ersättningen i socialförsäkringarna är för låg eller villkoren för strikta.

Krisen inom socialtjänsten är akut med personalflykt som en följd av orimligt hög arbetsbelastning, låga löner och arbetsvillkor som innebär att rättsäkerheten och kvaliteten i arbetet riskeras. Och om socialtjänsten inte fungerar kan barn, unga, äldre och andra som behöver samhällets stöd fara riktigt illa.

Professionerna i socialtjänstens myndighetsutövning måste få både förutsättningar och tydligare mandat att utreda, bedöma och fatta beslut på professionell grund. Det gäller LSS-handläggare, där vi tillsammans med Handikappförbunden har tagit fram en forskningsrapport som visar att riktlinjerna som handläggarna förväntas följa i kommuner och på Försäkringskassan inte alltid är i linje med intentionerna i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Det gäller äldreomsorgen, där biståndshandläggarna i våra undersökningar pekar på att det inte är ovanligt att krav på att hålla budget går före de äldres rätt till hjälp och stöd. Alltså helt stick i stäv med det som socialtjänstlagen stipulerar.

För att lyfta och förstärka välfärden behövs en helhetssyn och ett helhetsgrepp på socialpolitiken. Strax före jul gav barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér positiv respons på vårt förslag att regeringen, SKL och fackförbunden tillsammans ska utarbeta en Nationell handlingsplan för att skapa förutsättningar för en positiv utveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. Det bådar gott.  

Med en Nationell handlingsplan skulle en rad förslag kunna realiseras som vänder utvecklingen och i förlängningen sätter stopp för den höga personalomsättningen. Rimligare arbetsbelastning, en genomtänkt introduktion, möjligheter att avancera inom yrket och riktade chefsutbildningar är exempel på delar som bör finnas med i en handlingsplan. Tillsammans med löner som sätts i paritet med kompetens och ansvar skapar det möjligheter att vända de senaste årens negativa trend, inte bara i den sociala barn- och ungdomsvården utan i hela socialtjänsten. 

Med en Nationell handlingsplan kan regeringen visa att den har socialpolitiska ambitioner. Det är något vi varmt skulle välkomna. Men, som Gudrun Schyman också påpekar, regeringen har långt mer än så att bevisa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.