Debatt
Skolinspektionen
28 januari 2020 kl 05:05

Svenskt Näringsliv: Skärp kraven på Skolinspektionen

Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion. Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning de senaste åren, men verksamheten kan fortfarande förbättras. Det skriver Svenskt Näringslivs experter Johan Olsson och Karin Rebas som lyfter fem reformområden.

Det här är en opinionstext

Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag – att granska för att höja skolornas kvalitet.  I rapporten ”Granska för att förbättra – en analys av Statens Skolinspektion” som skrivits på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskas hur väl Skolinspektionen uppfyllt detta mål. I rapporten analyseras också hur verksamheten i Sverige fungerar jämfört med motsvarande system i Norge, Danmark, Finland, Storbritannien och Nederländerna.

Se också intervjun från Almedalen

En skolgång går inte i repris. Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa, oavsett om skolan drivs i fristående eller kommunal regi. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion, som har muskler att kritisera, ingripa mot och i värsta fall lägga ned skolor som inte lyckas erbjuda en tillräckligt väl fungerande verksamhet.

Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning. Verksamheten har under de senaste åren bland annat stärkts genom införandet av kvalitetsgranskningar och ett tydligare urval av skolor som får tillsyn utifrån en riskanalys. Men det finns fortfarande brister och metoder att inspireras av i länder med liknande system.

Från Svenskt Näringslivs sida vill vi framför allt lyfta fem reformområden:

  • Öka likvärdigheten. Flera granskningar visar att det finns stora skillnader mellan hur granskningarna genomförs. Det har sannolikt att göra med myndighetens uppdelning i regionala kontor och att skolans verksamhet till sin natur är mångfacetterad. Vi tror ändå att legitimiteten för inspektionerna skulle öka om likvärdigheten förbättrades genom tydligare interna strukturer och fler gemensamma mallar, manualer och arbetssätt.
  • Minska den administrativa bördan. Flera berörda aktörer lyfter att inspektionerna innebär ett betungande merarbete för skolorna. Processerna upplevs också som onödigt långdragna. Ett tydligare och mer begränsat urval av dokumentation och kortade processer skulle kunna göra en granskning mer hanterlig för huvudmännen. Utnyttja digitaliseringens möjligheter bättre och se till att det som samlas in av Skolinspektionen i så stor utsträckning det går är sådant som skolan redan dokumenterar och som på så sätt kan hämtas per automatik.
  • Inför större inslag av interna kvalitetsbedömningar som komplement till externa inspektioner. I exempelvis Storbritannien lämnar skolorna på årsbasis in självvärderingar av verksamheten, ett verktyg som används parallellt med granskningar. I Sverige har metoden inte fått fäste. Vi tror att ett sådant system skulle bidra till kvalitetssäkring och hjälpa Skolinspektionen i urvalet av de skolor som ska granskas ytterligare.
  • Ge Skolverket ett tydligare uppdrag för att stötta kritiserade skolor. Det finns i dag en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan Skolverket och Skolinspektionen. Skolor som har fått omfattande kritik av Skolinspektionen kan uppleva att de lämnas ensamma i förbättringsarbetet. Skolverket borde automatiskt gå in och stötta dessa skolor. Det behöver också bli lättare att stänga ned eller ta över skolor som inte fungerar.
  • Underlätta jämförelser med öppna och transparenta resultat. I Sverige är det svårt för elever och vårdnadshavare att göra kvalitetsjämförelser mellan olika skolor. I Storbritannien och Nederländerna används modeller där inspektionens resultat publiceras också externt. Ett liknande system skulle inte bara underlätta skolvalet, utan också stärka skolornas utvecklingsarbete.

    Skolinspektionen har stor påverkan på skolornas måluppfyllelse – just därför är det berättigat att ställa höga krav på verksamheten. Vi tror att en en tydligare, vassare, mer transparent verksamhet skulle kunna bidra till en ännu bättre skola.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 28 januari 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 28 januari 2020 kl 18:37

Skribenter

Johan Olsson
utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv
Karin Rebas
skolpolitisk expert Svenskt Näringsliv