Debatt
Bostadsbristen
8 december 2015 kl 10:16

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Svenskt Näringslivs bostadsrapport håller inte

Svenskt Näringsliv har med rapporten Hyressättningen och bostadsmarknaden, som kom ut i november, gett sig in i bostadsdebatten. Tyvärr blir det fler fel än rätt när man blandar ihop bostadspolitiska ambitioner med bruksvärdessystemets syfte.

Det här är en opinionstext

Kurt Eliasson
vd SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

Organisationen blottar också att man inte följt med i den utveckling som skett de senaste åren med nya lokala hyresstrukturer där läget och standarden är några av de parametrar som parterna enats om.

Om det är ett medvetet grepp från Svenskt Näringsliv ska jag låta vara osagt men resonemangen i rapporten håller uppenbart inte för en granskning.

Rapportförfattarna radar upp ett antal bostadspolitiska ambitioner och hävdar därefter att det svenska bruksvärdessystemet har till syfte att uppfylla dessa. När det väl är sagt konstaterar man att dessa bostadspolitiska ambitioner inte är uppfyllda – och landar i slutsatsen att bruksvärdessystemet därför är misslyckat och bör avskaffas.

I stället vill man införa marknadshyror. Det har vi visserligen hört förut från olika bostadsdebattörer, men Svenskt Näringslivs resonemang är ovanligt undermåligt.

Den andra länken i Svenskt Näringslivs tankekedja är helt enkelt ett påhitt. Bruksvärdessystemet har aldrig haft till syfte att uppfylla de bostadspolitiska ambitioner som man tar upp i rapporten.

I rapporten ställer författarna frågan: ”Har bruksvärdessystemet uppfyllt politikens ambitioner?” vilka man anser vara god tillgång på bostäder, ekonomisk och etnisk integration, att det är lätt att byta bostad, minskad trångboddhet och rimliga hyror. Frågan besvaras därefter med ett nej.

För den som är uppriktigt intresserad kan jag berätta vad det egentliga syftet med bruksvärdessystemet är: Det är att ge hyresgästerna besittningsskydd, en rätt att bo kvar i ett hus som någon annan äger förutsatt att man betalar hyran och sköter sig.

Så här skrev regeringen i propositionen om bruksvärdesreformen som genomfördes i slutet av 1960-talet:

”Enligt min mening /…/  har emellertid det direkta besittningsskyddet en uppgift av stor social betydelse att fylla även på en balanserad bostadsmarknad. Ett sådant skydd skapar, som hyreslagskommittén framhållit, ökat oberoende och förhöjd trivsel för hyresgästen och tillförsäkrar honom också ökad handlingsfrihet. Endast det direkta besittningsskyddet är ägnat att skapa trygghet i besittningen av hemmet.”

Något syfte att rent allmänt hålla nere hyrorna fanns det alltså inte.

För att hyreslagens besittningsskydd ska vara verkningsfullt måste det finnas ett tak för hur hög en hyra kan bli, annars kan besittningsskyddet i praktiken brytas genom kraftiga hyreshöjningar. Var taket ska ligga fastställs genom en jämförelse med hyran för andra lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Därifrån kommer beteckningen ”bruksvärdessystemet”.

Det handlar alltså endast om en jämförelse med andra lägenheter. Så här skrev man i propositionen:

”Däremot ger bruksvärderegeln inte någon anvisning om på vilken absolut nivå hyrorna kommer att ligga. Denna nivå kommer att bestämmas av marknadsläget, dvs. förhållandet mellan tillgång och efterfrågan.”

Allt detta bortser Svenskt Näringsliv ifrån. Ett mer seriöst angreppssätt hade varit att utgå från de bostadspolitiska målen och analysera vad som är orsakerna till att de inte uppnåtts. Men då hade resultatet kanske inte passat in i agendan om att förorda marknadshyror?

Den svenska hyresbostadsmarknaden kan och bör förbättras inom ramen för den svenska modellen med kollektivt förhandlade hyror.

Vi behöver hyror som bättre motsvarar hyresgästernas värderingar och som är ekonomiskt hållbara för bostadsbolagen. Här måste parterna – de privata fastighetsägarna, hyresgästorganisationerna och allmännyttan – fortsätta sitt gemensamma arbete.

LÄS MER: Fel hyror i citykärnorna får allvarliga konsekvenser. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 8 december 2015 kl 10:16
Uppdaterad: 11 december 2015 kl 10:45

Skribent

Kurt Eliasson
vd SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)