Debatt
Cancer
17 juni 2018 kl 05:15

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Svenska patienter får inte del av nya behandlingar

Det är alltid glädjande att läsa om nya forskningsframsteg inom cancerområdet. Men nya behandlingsmetoder behöver inte ha mycket med patienterna att göra. Ibland inget alls. Ett sådant exempel RAS Reflex, ett biomarkörtest för tarmcancer.

Det här är en opinionstext

Även om nya behandlingar blir rekommenderade av de främsta experterna, så tar det i Sverige i snitt 17 år för att nå 80 procent av vården och patienterna. Det är nära nog en generation. En del nya behandlingar når aldrig patienterna.

RAS Reflex testning är ett exempel på när vården inte blir uppdaterad med ny kunskap. Biomarkörtestet har funnits i många år, ändå används det på många håll i Sverige inte direkt vid diagnosen spridd tarmcancer.

Detta trots att resultatet är helt vägledande för vilken typ av behandling patienten ska ha: 50 procent ska ha ena och 50 procent ska ha den andra sorten och för att veta vem som ska få vad måste man RAS-testa tumören, det vill säga ta reda på om patienter har en specifik genförändring i tumören eller inte.

De europeiska behandlingsriktlinjerna för spridd tarmcancer är glasklara: RAS-test ska göras på alla patienter när diagnos spridd tarmcancer ställs. Liknande tester görs för flera andra cancersjukdomar, exempelvis bröstcancer. Men cirka 60 procent av patienter med spridd tarmcancer blir inte testade vid diagnos och inför den första behandlingen.

Det är inte kostnaden för läkemedlet eller för tekniken som är problemet, utan vårdens ovilja att ta till sig och se till att använda resultaten av ny forskning. Det gör man i övriga Europa, men Sverige följer inte europeiska rekommendationer och har heller inga egna enhetliga nationella riktlinjer att arbeta efter.

Var och en gör som den vill, och inget ansvar kan utkrävas för att välja bort exempel RAS-test för sina patienter. Man behöver inte ens argumentera för varför man gör på det ena eller andra sättet. Inte ens när ett läkemedel är upphandlat och rekommenderas av det egna landstinget, behöver sjukhusen följa detta. I de fallen har patienten den absolut sämsta rollen.

Ansvarig läkarorganisation för patienter med spridd tarmcancer, Gastro Onkologisk Förening (GOF), sa i en debatt i Almedalen 2017 att det är skandal att RAS-test vid spridd tarmcancer inte görs direkt vid diagnos och att det nu måste införas, men ytterst lite har hänt. Debatt, Almedalen 2017

Detta är ingen liten fråga eller patientgrupp: tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen och även den tredje dödligaste.

Nu har vi bjudit in dem igen, och vi vill veta tre saker:

  • Varför gör inte Sverige som resten av Europa?
  • Vi har medlemmar som lever tack vare att de tvingat sig in hos ett annat landsting och fått RAS-test och därefter rätt behandling. När får alla patienter den chansen?
  • Varför dröjer det i snitt 17 år innan nya behandlingar når oss patienter?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.