Debatt
Upphandlingskriterier
4 maj 2016 kl 10:11

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Svenska modellen hotas av nya upphandlingsregler

Ambitionen att komma tillrätta med osund konkurrens i offentlig upphandling är naturligtvis lovvärd. Lösningen som nu arbetas fram i riksdagen går dock emot själva kärnan i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Det här är en opinionstext

Regeringens förslag om hur utökade miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn ska kunna ta tas vid offentlig upphandling behandlas för närvarande i riksdagen. Kärnan i förslaget är att alla upphandlande myndigheter ska bedöma om det är nödvändigt att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal. Om det ses som nödvändigt ska myndigheterna också själva bedöma innebörden av de olika villkoren i avtalen.

De upphandlande myndigheterna ska enligt förslaget dessutom bedöma om skrivningarna är skäliga eller om det saknas villkor i avtalen (!). Till saken hör att det enligt Konkurrensverket finns cirka 3 900 organisationer som omfattas av upphandlingsreglerna och att det enligt Medlingsinstitutet finns närmare 700 svenska centrala kollektivavtal. Avtalens villkor om exempelvis löner, semester och arbetstid ser olika ut och är ofta svåra att tolka för andra än avtalsparterna.

Många gånger är parterna inte heller ense om tolkningen och det finns många situationer där flera kollektivavtal kan vara tillämpliga.

Ambitionen att komma tillrätta med osund konkurrens i offentlig upphandling är naturligtvis lovvärd. Den här lösningen går dock emot själva kärnan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den kommer inte bidra med mer än att leda till så komplicerade regler att våra småföretag drivs bort från offentliga upphandlingar och att de upphandlande organisationerna försätts i en omöjlig situation där man ska in och agera arbetsrättsexperter.

De flesta håller nog med om att grundbulten i den svenska modellen är att parterna själva bestämmer villkoren på arbetsmarknaden och att det sker utan politisk inblandning. Parterna är också ansvariga för avtalens tolkning och tvister om innehållet avgörs av domstolar, ytterst av Arbetsdomstolen som känner till våra avtalstraditioner och vårt partssystem väl.

Det är svårt att förstå hur samma politiker som säger sig vilja värna den svenska arbetsmarknadsmodellen kan lägga ett förslag som så uppenbart bryter mot de principer som ligger till grund för den.

Det går att lösa problemen på annat sätt. Upphandlande myndigheter måste förkasta låga anbud som inte kan förklaras och följa upp kontrakten. Avtalen måste också följas upp och myndigheterna ska agera om villkoren inte följs. Samverkan med andra myndigheter kan också visa om företagen sköter sig och betalar skatter och andra avgifter.

Svaret är inte ett regelverk som stänger ute småföretagare och som bryter mot alla de principer som ligger till grund för vår arbetsmarknadsmodell och ofelbart leder till att staten börjar definiera villkoren på vår arbetsmarknad.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.