Debatt
Forskning
13 november 2019 kl 05:05

Svenska folket vill satsa på medicinsk forskning

Allmänheten vill prioritera medicinsk forskning i statsbudgeten, men frågan faller mellan stolarna på både statlig och regional nivå. Regeringen måste agera, Sveriges långsiktiga välstånd hänger på det, skriver Forska!Sverige och en mängd tunga debattörer ur vård- och forskningsvärlden.

Det här är en opinionstext

Idag talar ministern för högre utbildning och forskning på ett riksdagsseminarium anordnat av Forska!Sverige och RIFO, med fokus på hur kommande forskningsproposition kan bidra till att Sverige ska kunna hävda sig som kunskapsnation.

Vi befinner oss i ett paradigmskifte för hur medicinska forskningsframsteg kan lindra och bota sjukdom med effektivare diagnostik och behandling. Det räddar liv och är dessutom viktigt för samhällsekonomin, vilket en ny rapport om värdet av forskning ger tydliga exempel på. Ändå kommer det signaler från regeringen om att det är tveksamt om det finns utrymme för att öka de statliga satsningarna på medicinsk forskning och utveckling.

En förklaring till tveksamheten, utöver det begränsade budgetutrymmet, kan vara att frågan om forskning och utveckling inom sjukvården faller mellan stolarna, eftersom medicinsk forskning och vårdfrågor hanteras av olika departement. Det är dessutom regionerna som ansvarar för vården. 

I en ny Sifo-undersökning, beställd av Forska!Sverige, ställdes frågan om vilka tre av sju politiska förslag som allmänheten ansåg viktigast att prioritera i statsbudgeten. Resultatet blev:

  • Fler poliser, 65 procent
  • Medicinsk forskning och utveckling inom sjukvården, 58 procent
  • Fler lärare, 56 procent
  • Åtgärder för att minska vår klimatpåverkan, 50 procent
  • Ökade försvarsanslag, 21 procent
  • Utvecklingstid för att möjliggöra kompetensutveckling, 8 procent
  • Införande av familjevecka för föräldrar till barn 4-16 år, 4 procent

Sex av de sju förslagen har drivits aktivt av ett eller flera partier. Men det återstående, om medicinsk forskning och utveckling inom sjukvården, drevs inte av något parti i förhandlingarna.

Vi har alltså ett glapp mellan vad medborgarna efterfrågar och vad politikerna prioriterar. Detta är oroande, för det behövs handlingskraft med tydliga mål och ökade resurser för medicinsk forskning och utveckling för att stärka medborgarnas hälsa. Det handlar inte bara om ekonomiska satsningar, utan även strukturförändringar.

Vi har därför följande förslag inför regeringens kommande forskningsproposition:

1. Fördubbla investeringen i medicinsk forskning. De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgick år 2017 till 11 procent av BNP. Samtidigt gick 0,19 procent av BNP till medicinsk forskning och utveckling som kan förbättra vården och hälsan. Det motsvarar endast 2 öre per vårdkrona. På sikt bör de statliga investeringarna i medicinsk forskning och utveckling fördubblas till 4 öre per vårdkrona.

2. Handlingsplan för hälsodata. För att öka kvaliteten och jämlikheten i vården krävs en kraftsamling för arbetet med nationell samordning av hälsodata. En Sifo-undersökning visar att 95 procent av allmänheten vill dela med sig av hälsodata för forskning och hälsofrämjande syften. Patienter, vårdgivare, forskare och företag måste få bättre möjlighet att bidra till insamling, användning och delning av data och det måste ske på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Regeringen bör besluta om en nationell handlingsplan för hantering av hälsodata.

Regeringen måste snarast agera för att skapa bättre förutsättningar för det forsknings- och utvecklingsarbete som efterfrågas och behövs i syfte att öka medborgarnas hälsa och stärka Sveriges långsiktiga välstånd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.