Säkerhet

Svenska anstalter skiljer sig från franska

Det vi ser är en ökning av antalet klienter med sympatier med extremism, snarare än att Kriminalvården i sig skulle utgöra grogrunden. Kriminalvården har dock ett pågående regeringsuppdrag att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten, skriver Kriminalvården i en replik till Paulina Neuding. 

Det är tråkigt att Paulina Neuding inte vågar lita på det besked hon tidigare fått från Kriminalvården eller ge oss, som ansvarig myndighet, mer utrymme. Vi vill därför ta tillfället att ge en tydligare bild av läget på svenska anstalter och häkten i frågan om risken för att våldsbejakande extremister ska påverka andra under sin tid hos oss.

Idag finns sju personer dömda för terrorism i svenska fängelser. Utöver dessa finns intagna som dömts för helt andra brott men som är anhängare av rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar vår demokrati och som främjar våld eller andra olagliga medel för att motverka den. Cirka 20 intagna bedöms ha förmåga att radikalisera eller rekrytera andra och det finns intagna som av olika skäl bedöms vara sårbara för en sådan påverkan. Antalet riskpersoner har under 2017 varit relativt konstant men myndigheten rustar för en ökning av antalet intagna som redan är radikaliserade när de kommer till oss.

Läs också

Något som är värt att känna till är att förhållandena på svenska anstalter skiljer sig mycket från de i Frankrike och många andra länder. I Sverige har Kriminalvården många och relativt små anstalter och ett framgångsrikt arbete med att placera och placera om intagna som av till exempel påverkansrisk inte bör vistas tillsammans. Vi har inga överbeläggningar. Vi gör noggranna risk- och behovsbedömningar av våra klienter och vår personal arbetar nära de intagna och kan fånga upp eventuella orosmoment.

I dag har Kriminalvården ett pågående regeringsuppdrag att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten. Sedan januari 2017 har vi bland annat infört ett utbildningsmoment kring extremistmiljöerna och radikaliseringsprocesser i vår grundutbildning och i våra säkerhetsutbildningar. Vi vidtar även flera åtgärder inom forsknings- och utvecklingsområdet. Vi har tagit fram en kunskapsöversikt om våldsbejakande extremism, vi följer den internationella utvecklingen av metoder och arbetssätt genom internationell samverkan och översätter ett kanadensiskt riskbedömningsinstrument för våldsbejakande extremism. 

Ingen som är häktad eller avtjänar ett straff ska utsättas för påverkan av andra i våldsbejakande riktning. Det är Kriminalvårdens ansvar att se till att våldsbejakande budskap inte sprids på häkten, anstalter och bland klienter i frivården. Myndigheten arbetar systematiskt för att identifiera riskpersoner och för att hantera dessa på ett säkert sätt med hjälp av individuella riskbedömningar. Ett nära underrättelsesamarbete med andra myndigheter är givetvis en förutsättning för att detta ska vara effektivt.

Trots det har det vid ett fåtal tillfällen de senaste åren inträffat att en intagen fått inflytande över en medintagen i syfte att radikalisera. Vid samtliga dessa fall har incidenten uppmärksammats tidigt och försöken avbrutits. Ärendena har sedan noggrant följts upp för att kunna bedöma om någon skada skett, vilka risker som kan ha uppstått och om vidtagna åtgärder fått önskad effekt.

Vad vi noterar i Kriminalvården är en ökning av antalet klienter med sympatier med extremism som en konsekvens av utvecklingen i samhället. Men vi ser inte att Kriminalvården utgör en grogrund för våldsbejakande extremism och det är inte i första hand i fängelser som radikalisering i Sverige sker. Tvärtemot finns få platser där individer är så kontrollerade och där kommunikationsmöjligheterna är så begränsade som i just våra fängelser och häkten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.