DÖ - rätt eller fel? Hela debatten

Svensk politik har hamnat i en återvändsgränd

Breda samarbeten utifrån vad som gagnar landet borde vara bättre än nuvarande situation med en mycket svag minoritetsregering och stärkta ytterkantspartier, skriver entreprenören Dan Olofsson.

Vår politiska ordning bygger på principen att det eller de partier som kan skapa majoritet i riksdagen får regera.

Fredrik Reinfeldt lanserade våren 2014 vad som måste ses som en ny princip. I praktiken innebär den att ett partis röster, i det här fallet Sverigedemokraternas, inte ska räknas när talmannen tar ställning till vem som riksdagen ska utse till regeringsbildare. Detta är demokratiskt tveksamt.

Jag har aldrig förstått varför Vänsterpartiet med sina kommunistiska rötter skulle vara mer rumsrent än SD med sina nazistiska rötter. Oberoende vad man tycker om olika partier borde alla mandat räknas och det är riksdagsmännens ansvar att finna en majoritet för den politik de vill ha genomförd. Detta oberoende av om vi har en majoritets- eller minoritetsregering.

Reinfeldt begick ett andra misstag efter valet genom att avgå. Hade han inte lanserat sin princip och suttit kvar hade Alliansen haft en helt annan förhandlingsposition.

Resultatet av dessa misstag är att vi fått en vänsterpolitik som egentligen inte har stöd av riksdagens majoritet. Vi har fått en minoritetsregering där V har veto på budgeten och där en hel bransch - skola, vård och omsorg - utsätts för hot genom att Socialdemokraterna övergav den politik de gick till val på.

Genom den efterföljande Decemberöverenskommelsen, DÖ, accepterade socialdemokratin slutligen Reinfeldts princip för åtta år. Även om överenskommelsen inte explicit säger så är avsikten att genom en kartell se till så att Sverige regeras utan inflytande från SD. Blockpolitiken stärks när vi i stället skulle behöva majoriteter över blockgränsen.

Resultatet är att SD gynnas genom att många reagerar mot att deras mandat inte ska räknas. Härtill gynnas de av att inget parti har en trovärdig politik som gör att invandrare får jobb. Politiskt får V fördelar genom att ha veto på budgeten, att deras paradfråga om att socialisera välfärdsföretagen nu också blivit regeringspolitik samt genom att de slipper bära bördan av att vara regeringsparti.

De partier som ingick DÖ har surrat fast sig vid en politik som de har svårt att ta sig ur. Det kontraproduktiva med den politiska elitens konsensus är att vi succesivt närmar oss en situation där SD och V tillsammans får stöd av 30 till 35 procent av väljarkåren samtidigt som det anses vara illojalt gentemot partiledningarna att föra en öppen debatt om alternativa lösningar.

I många andra länder som Tyskland och Finland finns en mer avspänd syn på blocköverskridande samarbeten och de använder mig veterligt inte av metoden att vissa partiers mandat inte ska räknas.

Partitaktik och taktiserande präglar i dag helt DÖ-partierna. Socialdemokratin har nu som ofta förr en utsträckt hand så länge de själva får inneha statsministerposten. Alliansen försöker sig på konststycket att stödja vänsterbudgetar med skattehöjningar på arbete och företagande samtidigt som de säger sig driva en kraftfull opposition.

En tydlig fråga där Alliansen taktiserar i stället för att medverka till en politik som ligger närmare deras egen är V:s inflytande. Om det nu är så att Alliansen vill stödja S-MP-regeringens budget, så går det lika bra att göra det utan att V ska vara med och påverka.

Att inte Alliansen vill göra detta beror på att de vill svärta ner S genom dess samarbete med V.  

Finns det inga kloka tänkare i de ansvarskännande partierna som i tid kan hitta en väg ut från den blockförstärkande och demokratiskt tveksamma återvändsgränd vi är inne i? Breda samarbeten utifrån vad som gagnar landet borde vara bättre än nuvarande situation med en mycket svag minoritetsregering och stärkta ytterkantspartier.

Den enda fråga där minoritetsregeringen är stark är budgeten, men tyvärr är den inte det utifrån att gemensamma, breda och långsiktiga lösningar hittats.

Den är det för att Alliansen år efter år obesett kommer att acceptera budgetar som mest sannolikt kommer att innebära ökade kostnader för arbete och företagande. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.