Livsmedelskontroll Hela debatten

Svensk matexport behöver oberoende kontroller

Apropå slå in öppna dörrar: Lagen säger att företagen ska ha en bra egenkontroll. Men det räcker inte om de vill exportera. Den offentliga livsmedelskontrollen är en kvalitetsstämpel som är gångbar ute i världen, den enda oberoende kvalitetsstämpel Sverige har.

REPLIK I sina repliker ”Livsmedelsverkets kritik anmärkningsvärd” respektive ”Livsmedelsverket silar mygg och sväljer kameler” angriper Håkan Sörman, SKL, och Magnus Därth, Kött och Charkföretagen, Livsmedelsverkets egen kontrollverksamhet, fast från olika utgångspunkter.

Kött och Chark vill ha fler marknader att exportera till. Men då måste Sverige lyckas bättre i EU:s utvärderingar av den offentliga kontrollen. Eftersom EU räknas som en marknad är det viktigt att Sverige sköter sin kontroll. Om vi underkänns kan det ta stopp för hela EU, men också minska efterfrågan på svenska livsmedel. 

Gång på gång får Livsmedelsverket bevis för att en väl fungerande kontroll är en förutsättning för export. Det är också vad EU berättar för oss. Länder som importerar vill veta att maten de köper från andra länder är säker – ofta ställer de höga krav.  Bara en oberoende kontroll kan ge den garantin. 

De länder som lyckats med sin export har därför byggt upp en väl fungerande kontroll som klarar att möta kraven från de länder som importerar. De amerikanska och asiatiska konsumenter Därth nämner skulle sannolikt aldrig få se svenska kött- och charkprodukterna i sina butiker om inte den offentliga kontrollen fanns. 

En välfungerande kontroll betyder inte nödvändigtvis att kontrollbesöken blir fler, utan snarare att arbetsmetodik, kunskapsnivå och kompetensen i livsmedelskontrollen förbättras. En kontrollmetodik som ser till det mest relevanta och bedömer helheten behöver införas i hela landet. Kontrollen ska arbeta smartare helt enkelt. Då blir den också rättssäker och skapar förutsättningar för en konkurrens på lika villkor.

Livsmedelskontrollen ska avslöja de oseriösa företagen och skapa förutsättningar för att konkurrera på lika villkor. Men syftet är också att stärka bilden av att svensk mattillverkning och djurhållning är av hög kvalitet. Det konsumentförtroende Därth tar för givet tar lång tid att bygga och kan raseras på ett ögonblick om något går fel. 

Samtidigt måste kontrollmyndigheterna få bättre förståelse för företagarens villkor. Vi är öppna för att samarbeta med livsmedelsbranschen för att ta tillvara den kunskap som finns i företagens egna kvalitetssystem. 

Sveriges Kommuner och Landsting tycker att vi lägger hela skulden på kommunerna för bristerna i livsmedelskontrollen. Vi vill i debattartikeln belysa det kontrolluppdrag som många kommuner och länsstyrelser har.

SKL borde också känna ett ansvar för att den kommunala kontrollen är rättsäker och lika i landet, oavsett var kontrollen sker. Livsmedelsverket tar självklart också ansvar för sin del av bristerna. Därför pågår nu ett omfattande arbete för att bättre leda och följa upp livsmedelskontrollen där vi:

Utformar tydliga mål och indikatorer för hela den svenska livsmedelskontrollen.
 Analyserar och följer upp kontrollmyndigheternas verksamheter mer ingående än tidigare.
Blir mer effektiva i vår återkoppling och våra åtgärder mot de kommuner och länsstyrelser som inte sköter kontrollen som de ska.
Ska kommunicera öppna jämförelser av kontrollmyndigheternas resultat.
Förbättrar vårt arbete med att förbereda, genomföra och följa upp FVO-revisionerna.
Satsar på att höja kompetensen hos inspektörerna i hela landet.
Utvecklar lättanvända verktyg för utbildning och information.
Tar fram föreskrifter som förtydligar kraven på kontrollmyndigheterna.

En professionell och väl fungerande livsmedelskontroll är nyckeln till den svenska livsmedelsindustrins tillväxt och exportkraft. Det är bara i samverkan som kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket kan bygga den kontrollen. Och tillsammans med branschen kan vi hitta de bästa lösningarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.