Cancer

Svensk cancervård kräver nationella lösningar

För att kunna vara ett land som erbjuder cancervård i världsklass måste Sveriges politiker våga lyfta grundläggande problem. Utmaningarna är gigantiska och kan inte lösas genom ideologiska attacker, årliga överenskommelser eller tillfälliga satsningar, skriver företrädare för Cancerfonden.

I Cancerfondsrapporten Valspecial, lyfts fyra problemområden fram som politiker med regeringsanspråk måste våga ta på allvar: Vi pekar på den högspecialiserade vården, den bristande kompetensförsörjningen, den ojämlika cancervården och de långa väntetiderna.

I den partikartläggning vi genomfört framgår en i det närmast rörande samsyn kring vikten av att reformera och satsa på cancervården. Men bristen på konkreta lösningar är påtaglig, samtidigt som vi kan konstatera att Sverige är långt ifrån den jämlika och alltigenom högkvalitativa cancervård som samtliga riksdagspartier säger sig vilja värna.

Cancerfonden ser med oro på de omotiverat långa väntetider som drabbar en stor grupp cancerpatienter. Regionala cancercentrum har under fyra år utvecklat och introducerat så kallade standardiserade vårdförlopp som ska minimera onödig väntan och ge patienterna en snabbare resa från välgrundad misstanke om cancer till påbörjad behandling. Tyvärr har det med få undantag varit svårt att få full effekt av projektets goda intentioner. Byråkrati, undermåliga it-system, brist på personal och bristande organisation skapar flaskhalsar som bromsar arbetet.

Även ojämlikheten ökar inom svensk sjukvård. De regionala skillnaderna är välkända och väldokumenterade, men skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper är också stora och ökande. Varje år dör närmare 3 000 personer fler i cancer i den lägsta socioekonomiska gruppen jämfört med den högsta. Medellivslängden för personer med hög utbildning och inkomst är fem år längre än för dem med låg inkomst och enbart grundskola som högsta utbildningsnivå. Det är anmärkningsvärda och rent stötande siffror.

I ett land som de senaste 70 åren har gjort ett stort nummer av att vara rättvist, jämlikt och som har en offentligt finansierad hälso- och sjukvård borde inte dessa djupa klyftor finnas. Det handlar inte om att vårdpersonalen medvetet diskriminerar patienter på grund av socioekonomisk tillhörighet, men de strukturella problemen i det förebyggande hälsoarbetet, i individers olika benägenhet att söka vård, delta i screening etcetera, men även i själva vårdmötet återspeglas i den dystra statistiken.

Svensk cancervård kan inte fortsätta att begränsas av tillgång till personal och bäddar. Cancerfondens granskning dokumenterar bilden av stängda vårdavdelningar, indragna vårdplatser och uppskjutna behandlingar. Detta trots att vårdpersonal, myndigheter, statliga utredningar och intresseorganisationer i flera år varnat för den rådande personalbristen. Det här är inte en fråga för vare sig klinikchef, sjukhuschef eller landstingen. Det här är en nationell fråga som kräver nationella lösningar.

Koncentration av avancerad vård räddar liv, det visar internationell forskning. Samtidigt innebär nivåstruktureringen av den högspecialiserade vården att vissa kirurgiska enheter kan tvingas stänga. Här uppstår en målkonflikt med patienter i behov av avancerade ingrepp på ena sidan och risken att behöva stänga akutkirurgiska enheter på andra sidan. Vi står inför politiskt svåra beslut där vinst och förlust till synes går hand i hand.

För att lösa cancervårdens fyra viktigaste utmaningar krävs en ny cancerstrategi som riktar sig både mot dagens och framtidens utmaningar och ett politiskt ledarskap då politiken står inför flera tuffa beslut.

Slutligen ifrågasätter Cancerfonden om 21 självstyrande landsting verkligen kan garantera en god och jämlik cancervård som bygger på forskningens senaste framsteg. Vi är övertygade om att det behövs en starkare nationell styrning för att leda förändringsarbetet av cancervården.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.