Debatt
Hyresrätter
18 september 2019 kl 05:05

Svarta kontrakt göder den organiserade brottsligheten

Det är utmärkt att lagstiftaren tar krafttag mot svarthandel med lägenhetskontrakt. Men det räcker inte. Hälften av alla lägenhetsbyten i Stockholm involverar i dag något slags kriminellt element. Den galopperande svarthandeln understryker behovet av fler reformer på en illa fungerande bostadsmarknad, skriver Fastighetsägarna Stockholms vd Oskar Öholm.

Det här är en opinionstext

Om bara ett par veckor träder den i kraft – den skärpta lagstiftningen mot svarthandel med lägenhetskontrakt. Lagen innebär att samhället får ett nytt verktyg mot svarthandeln och det missbruk av hyresrätten som den faktiskt innebär.

På en dysfunktionell bostadsmarknad med långa köer till ett förstahandskontrakt har svarthandeln blivit allt mer omfattande. Den har dessutom blivit allt mer normaliserad, med svartmäklare som annonserar i princip öppet. Även om de flesta känner till att det är olagligt att sälja ett kontrakt är vi nog många som hört förvånansvärt öppna samtal om hur mycket ett kontrakt är värt eller om ekonomisk kompensation i något led av ett lägenhetsbyte.

Nu skärps lagstiftningen – och det ordentligt. Att sälja ett lägenhetskontrakt har alltid varit olagligt, men från och med den 1 oktober kriminaliseras även gärningen att köpa ett sådant kontrakt. På straffskalan finns fängelse för både säljaren och köparen och den som köpt ett svartkontrakt riskerar dessutom att bli av med kontraktet. Därutöver skärps regelverket kring andrahandsuthyrning.

Som branschorganisation tycker vi det är utmärkt att lagstiftaren nu tar krafttag mot svarthandeln. Vi vet att den i dag är mycket utbredd, att få blir lagförda och att den skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. I våra storstäder är situationen särskilt allvarlig och polisen bedömer att så mycket som hälften av alla lägenhetsbyten i Stockholm involverar något slags kriminellt element. Det handlar till exempel om svartmäklare, skenbyten och falska intyg.

När lägenhetskontrakt blir en handelsvara på en svart marknad är det förstås ett hot mot hyresrätten som sådan. Men i kölvattnet av denna miljardindustri uppträder också tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten, där varken penningtvätt, skattebrott eller ens grova våldsbrott tillhör ovanligheterna.  

Hur effektiv den nya lagstiftningen blir återstår dock att se. Visst kan det finnas en tydligt avskräckande effekt när även köpet av ett kontrakt blir olagligt och visst får både rättsväsendet och landets fastighetsägare ett nytt verktyg att använda. Men dagens situation har inte uppträtt i ett vakuum. Den galopperande svarthandeln understryker tvärtom behovet av också andra reformer på en illa fungerande bostadsmarknad. 

Hyresrätten är en viktig och uppskattad boendeform på den svenska bostadsmarknaden. Men den är allt svårare att få tillgång till, inte minst i våra växande storstäder där bostadskön ringlar sig lång. Ska det problemet lösas behöver vi också ta tag i hyressättningsfrågorna och andra strukturella problem som i dag präglar marknaden.

I den modell som gäller i dag är tanken att hyran för en lägenhet ska spegla brukarens värderingar, därav namnet bruksvärdeshyra. Men det är helt uppenbart att systemet inte fungerar som det var tänkt och exempelvis lägenhetens geografiska läge har inte fått slå igenom på ett rimligt sätt i hyressättningen. Dessutom saknas en jämbördighet mellan parterna i de kollektiva hyresförhandlingarna, något som gjort det svårt för många fastighetsägare att klara både det löpande underhållet och att bygga upp tillräckligt kapital för att investera i nya hyresrätter.

Den nya lagen mot svarthandeln är ett av de första skarpa resultaten av januariöverenskommelsen. I den ingår också att se över hyresmodellen, jämbördigheten mellan parterna och regelverket för byggande. Jag hoppas att regeringen kommer att lägga lika konkreta förslag i de delarna som de gjorde i fallet med svartkontrakten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.