Industri

”Svag industri – omfattande samhällsproblem”

Dagens allt mer automatiserade industri lockas inte nödvändigtvis till länderna med lägst lönenivåer, utan till dem med bra näringspolitik och god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Att den industriella utvecklingen i Sverige är så svag ger skäl till oro.

Industriell utveckling har tyvärr blivit något av en icke-fråga i svensk samhällsdebatt. Politiken är inriktad på att genom åtgärder som kilometerskatt och höjda miljökrav ytterligare försvåra för industrin. Ingen större vikt läggs på att svensk industri redan är världsledande på miljövänlig produktion, och att resultatet av politiken kan bli att produktionen flyttas till länder där industrin tar betydligt mindre miljöansvar.

Fortfarande finns möjlighet att rusta upp den svenska industrin. I en global kartläggning som Deloitte publicerade förra året tillfrågades ledande näringslivsföreträdare kring vilka länder som de bedömde hade bäst industriell konkurrenskraft. Sverige placerade sig på relativt goda plats 13.

Samma näringslivsföreträdare svarade också på vilka länder som de bedömde skulle ha bäst industriell konkurrenskraft år 2020. Där tappar Sverige rejält – och placeras först på artonde plats. Den bild som finns hos de som styr ledande företag är alltså att Sverige ännu har en stark ställning som industrination, men att den svenska industrins framtid inte ser ljus ut. Tyvärr finns det skäl för denna bild med tanke på den näringspolitik som förs i landet, och på den närmst kompakta ointresset bland riksdagspartierna för industripolitik. Frågan är om det är klokt för Sverige, vars välstånd sedan slutet av 1800-talet bygger på en kunskapsintensiv industri, att bortse från industrins roll i kunskapssamhället.

Den svenska industrin har upplevt en stagnerande utveckling sedan finanskrisen. Det tapp som skedde mellan 2007 och 2015 har lett till att samhällsekonomin gick miste om ett värdeskapande på hela 155 miljarder kronor. Trots att Stefan Löfven, med sin bakgrund i IF Metall, utlovade en ny industrivänlig linje har konstruktiva reformer lyst med sin frånvaro. För att vända den stagnerande utvecklingen behövs en ny politik, baserat på en vision om industriell renässans. Problemet är att inget politiskt parti i dag för en sådan linje.

Industrin lade under 1900-talet grunden för Sveriges ställning som ett välmående välfärdssamhälle. Ännu i dag så står industrin och industrinära tjänster för runt tre fjärdedelar av exporten. Utan dessa exportintäkter så skulle den höga levnadsstandard och utvecklade välfärd som finns i Sverige inte vara möjlig. Samtidigt är det uppenbart att Sverige under senare år har blivit omsprunget i den globala konkurrensen. Nederländerna, Danmark, Norge, Österrike och Belgien ökade rentav produktionen något under perioden efter 2007. USA och Sydkorea tog sig ur krisen och började växa genom industriell utveckling.

Det trendskifte som skedde i amerikansk industri är värd att lyfta fram som inspiration till Sverige. Under lång tid flyttade företagen sin produktion till låglöneländer, så kallad ”off-shoring”. I dag har flytt tillbaka till USA, ”re-shoring”, har blivit mera vanligt förekommande.

Re-shoring i USA och snabb industriell tillväxt i Sydkorea är relevant att lyfta fram, då dessa är avancerade ekonomier med högt kunskapsinnehåll. Sydkorea har flertal gånger rankats som världens mest innovativa nation. En vanlig föreställning i svensk samhällsdebatt är att industriell utveckling sker i mindre utvecklade länder, medan de länder som har högt kunskapsinnehåll istället behöver växa genom tjänstesektorn.

I själva verket är mycket av den moderna industrin högst kvalificerad, och sker inom ramen för automatiserade fabriker. Därför lockas inte industrin nödvändigtvis till länder med lägst lönenivåer. Industriföretagen är snarare intresserade av att söka sig till länder som har bra näringspolitik och god tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Den industriella stagnationen i Sverige är alltså inte en naturlig följd av att vår ekonomi växer med kunskap, utan snarare något som ger skäl till oro. Moderna ekonomier utvecklas genom en synergi mellan kunskapsintensiv tillverkning och avancerade tjänster. Den svaga industriella utvecklingen i Sverige är ett omfattande samhällsproblem, som delvis döljs av det faktum att nya näringar som till exempel finansiella tjänster och turismen vuxit snabbt. Sverige skulle få en starkare tillväxt och stå bättre rustad inför nästa ekonomiska lågkonjunktur om också industrins villkor stärktes. Industrin skapar dessutom i första hand ekonomisk aktivitet utanför storstadsregionerna, där behovet av tillväxt är som störst.

Om Sverige inte får fart på den industriella tillväxten kommer gapet mellan storstäderna och resten av landet fortsätta växa, vilket leder till eskalerande social friktion.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.