Subventioner löser inte bokrisen

Enligt senaste prognosen från Boverket behövs 705 000 nya bostäder fram till år 2025. Behovet av nya bostäder ökar lavinartat: när Boverket presenterade sin prognos i oktober hade behovet av bostäder ökat med 110 000 bostäder jämfört med prognosen i mars 2015.

Regeringen har konstaterat att Sverige inte kommer att kunna möta behovet av bostäder med nuvarande byggtakt och att de därför är beredda att göra det som krävs för att skapa en bostadsmarknad i balans. Regeringen har också öppnat upp för blocköverskridande överenskommelser.

Vi vill bidra med vår kunskap i denna process. Bostadsbyggandet i en marknadsekonomi bygger på samarbete mellan marknadens aktörer och offentliga beslutsfattare. För att bostadsbyggandet ska bli så effektivt som möjligt krävs det att aktörerna låter marknadens krafter styra utbud och efterfrågan. Offentliga subventioner till byggbranschen bör därför undvikas. Särskilt eftersom byggbolagen inte efterfrågar dem.

Under hösten genomförde Skanska en undersökning i ett flertal kommuner över landet. Resultatet visar att kommunerna efterfrågar fortsatta regelförenklingar och förtydligande av gällande regelverk framför subventioner.

Det saknas inte kunskaper bland våra politiker i regering och riksdag om hur en fungerande bostadsmarknad ska skapas. De regelförenklingar som genomförts de senaste åren har haft en positiv effekt på bostadsbyggandet. Det som saknats hittills är kraften att fatta de svåra politiska besluten som leder till en fungerande marknad; att flyttkedjorna i det befintliga beståndet får fart och att tiden mellan idé och färdig bostad i nyproduktionen av bostäder kortas rejält.

Men i dag är bostadsbristen så akut att politikerna i regering och riksdag inte längre har ett val. Nu krävs kraft och mod för att reformera bostadspolitiken i grunden. De samtal med oppositionen, som regeringen har bjudit in till, måste därför så fort som möjligt resultera i konkreta förslag.

För att bostadsbristen ska kunna lösas är kopplingen mellan bostäder och infrastruktur central. I varje bostad som färdigställs ska en familj, en student eller en pensionär flytta in. Var och en av dem har ett vardagsliv som måste fungera. Här spelar närheten till kollektivtrafik och goda kommunikationer en avgörande roll. Det måste gå smidigt att ta sig mellan hemmet, skolan och affären. I Skanskas bostadsrapport för 2015 framgår att goda kommunikationer är den klart viktigaste parametern vid köp av bostad.

Genom att förbättra infrastrukturen i de regioner där bostadsbristen är som störst stärks förutsättningarna för bostadsbyggande. Med ny eller utbyggd infrastruktur kan vi även bygga helt nya bostadsområden. Men det kräver att planeringen av infrastruktur och bostäder går hand i hand – samhällsplanering på riktigt. 

Ett exempel på hur effekterna av investeringar i infrastruktur kan optimera förutsättningarna för bostadsbyggande är den så kallade Stockholmsbågen. Genom att förlänga Förbifart Stockholm och addera effektiva, gröna kollektivtrafiklösningar längs sträckningen kan vägen bli en integrerad del av Stockholms trafiksystem, snarare än en väg förbi staden. På så sätt kan fler delar av staden bli mer attraktiva för bostadsbyggande.

Skanskas bedömning är att Stockholmsbågen skulle möjliggöra ytterligare 100 000 bostäder. 

I år finns en gyllene chans att koppla ihop bostadspolitiken med infrastrukturpolitiken i samband med regeringens kommande infrastrukturproposition.

Vi efterlyser handlingskraft och nytänkande. Handlingskraft att våga investera i ny infrastruktur, samtidigt som underhållsbehoven är stora. Nytänkande att öppna för alternativa finansieringsmöjligheter som kan underlätta förverkligandet av ny infrastruktur och därmed skapa förutsättningar för nya bostäder.

Bostadsbristen går att avskaffa. Politiker, myndigheter, näringsliv, forskare, intresseorganisationer och branschföreträdare måste samverka för att komma ur gamla låsningar och snabbt se till att få reformer på plats. Inte minst måste vi tänka infrastruktur så fort vi tänker bostäder. Och tvärtom.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.