Arbetsmarknaden

”Studier i humaniora leder till jobb”

Receptet bakom de mest framgångsrika nya företagen är en kombination av teknik och humaniora, den insikten finns redan i USA och Silicon Valley. Nu är det dags att även i Sverige avskaffa myten om att studier i ämnen som konstvetenskap, litteratur och filosofi inte leder till jobb.

Med jämna mellanrum återkommer artiklar som pekar ut typiska humaniorayrken som bibliotekarie, museipedagog eller journalist som yrken där det kommer att bli brist på arbetstillfällen. Det sägs att det redan finns för många utbildade och att unga studenter bör satsa sin tid och sina studiemedel på utbildningar som verkligen leder till jobb.

Detta synsätt står i bjärt kontrast till den debatt som förs i Nordamerika och inte minst i Silicon Valley. Där påpekas ideligen behovet av humaniorautbildade, för receptet bakom de mest framgångsrika företagen ligger i kombinationen mellan teknik och humaniora. Det verkar finnas ett stort glapp mellan nordamerikansk och svensk debatt i detta hänseende.

Tankesmedjan Humtank har undersökt frågan i rapporten ”På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden” som släpps idag den 7 juni. Vi har intervjuat ett antal företagsledare i Stockholm och Luleå, samt i en opinionsundersökning ställt frågor till svenska folket (YouGov). 

En av de mest slående slutsatserna man kan dra av denna rapport är att svenska företagsledare verkar tänka i samma banor som bland annat amerikanska entreprenörsforskaren Vivek Wadhwa. Nämligen att det är nästintill nödvändigt att ha en högskoleutbildning för att lyckas på arbetsmarknaden, men exakt vilken utbildningsbakgrund du har är inte särskilt viktigt. Kompetenser som värderas högt är affärsmässighet, problemlösning, kreativitet, att kunna uttrycka sig väl i tal och skrift på svenska, social förmåga och kritiskt tänkande. Något även svenska folket verkar instämma i. 

Vi väljer att till stor del tolka detta till humanioras förmån – rent innehållsmässigt verkar det inte finnas några hinder med att i alla fall delvis ha en bakgrund inom humaniora. Det borde på många sätt vara en fördel, inte minst i arbete med människor såsom inom försäljning och marknadsföring, där interkulturell kompetens, omvärldskunskap och retorisk förmåga i tal och skrift är viktigt. 

Vidare har vi kunnat se att debatten och allmänhetens uppfattning pekar på att just den här typen av kompetenser kommer att vara extra svåra eller omöjliga att automatisera. De blir därmed alltmer eftertraktade på arbetsmarknaden. Det är i detta sammanhang intressant att jämföra med juridiska och ekonomiska kunskaper, som värderas relativt lågt både av företagsledare och svenska folket, då många tror att de kommer att kunna ersätta med tekniska lösningar i framtiden.  I Sverige finns sedan länge en yrkescentrerad negativ diskussion kring humaniorastudier i förhållande till arbetsmarknaden, med humanister placerade lägst på listor över ”framtidsjobb” eller ”efterfrågade yrken”. En debatt som ensidigt fokuserar på yrken och inte på vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden tenderar alltså att förbise humanioras potential.

Vi ser två huvudsakliga strukturella vägar att gå för att uppvärdera humaniorastudier och ge humaniorastudenter bättre möjligheter efter examen:

1)   Stärka och bredda utbildningssamverkan inom humaniorautbildningarna! Humaniorastudenter måste ges möjlighet att få praktik, komma ut i arbetslivet och knyta de ovärderliga kontakter som behövs. Det gäller även att se över vilken typ av praktikplatser som erbjuds. Det framstår som viktigt att se till att praktikplatser finns i såväl offentlig som privat sektor.

2)   Öka antalet utbildningar inom svensk högskola som bygger på en Liberal Arts-princip! Vår undersökning visar att generiska kompetenser och kapacitet att inta olika perspektiv är mycket efterfrågade på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Liberal Arts-studier erbjuder bredd, mångfald och möjlighet att se sammanhang och borde därmed svara väl mot de behov som förutspås uppstå på framtidens arbetsmarknad.

Dessa åtgärder skulle också stärka svenskt näringslivs innovationskraft och en gång för alla göra upp med myten om att humaniorastudier saknar relevans för arbetsmarknaden. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.