Debatt
Studieförbund
20 november 2019 kl 19:00

Studiecirklarna hotas när kommuner skär ned

Studieförbunden har verktygen som kan lösa samhällsutmaningar som äldres ensamhet, integrationen och den digitala klyftan. Därför oroar det oss att kommuner drar ned på studieförbundens verksamhet, skriver ABF.

Det här är en opinionstext

Mer än 600 000 svenskar deltar varje år i en studiecirkel – dubbelt så många som de som deltar i gymnasieskolan. I en genomsnittlig svensk kommun genomför studieförbunden varje år 900 studiecirklar om språk, musik, samhällsfrågor, föreningskunskap och mycket mer, och därutöver 1 300 kulturprogram såsom föreläsningar och konserter.

Men låt oss göra ett tankeexperiment, nämligen att stödet till folkbildningen inte fanns. Det skulle vara ett annat Sverige vi skulle se framför oss. Ett fattigare Sverige, när det kommer till infrastrukturen för att lära och utvecklas som individ och som samhällsmedborgare. Ett svagare föreningsliv och en mindre tät samhällsväv, med grövre maskor som allt fler skulle falla igenom. Och att döma av aktuell forskning från Internationella Handelshögskolan i Jönköping skulle det också vara ett Sverige där färre skulle stå rustade för arbetsmarknaden och hitta vägarna till jobb.

Men i verkligheten deltar upp till var fjärde invånare i en studiecirkel i några svenska kommuner, enligt Folkbildningsrådets senaste rapport till regeringenFolkbildningens betydelse för samhället 2018. Studieförbunden betyder allra mest på de platser i landet där utbudet av andra kultur- och bildningsverksamheter är litet. Och enligt de undersökningar som kontinuerligt genomförs är deltagarna mycket nöjda med sina bildningsaktiviteter.

I Sverige har vi under ett århundrade stöttat fri och frivillig folkbildningsverksamhet som en del i att stärka demokratin, människors påverkansmöjligheter, utbildningsnivån och deltagandet i kulturlivet.

Läs också debattartikeln:

Oavsett om det handlar om integration av nyanlända, den digitala klyftan eller ofrivillig ensamhet bland äldre, så har studieförbunden verktyg för att lösa de utmaningar vi står inför som samhälle. Och på många platser i Sverige pågår också långsiktiga och förtroliga samarbeten mellan studieförbund och kommuner.

Men samtidigt oroas vi när kommuner väljer att minska sina invånares möjlighet att ta del av studieförbundens verksamhet genom att dra ner på folkbildningsanslagen. Det äventyrar likvärdigheten över landet.

I dag skiljer sig kommunernas medfinansiering av studieförbundens verksamhet mellan 0 och 99 kronor per kommuninvånare och år. Det leder till att de som bor i kommuner som väljer att satsa mer på att ge sina invånare möjlighet att lära genom hela livet har betydligt större möjligheter att dra nytta av de statsbidrag som avsätts.  

Vi är självkritiska i detta, och ser att folkbildningens aktörer inte folkbildat tillräckligt om hur vi bidrar till samhällsutvecklingen och var vi kan spela en positiv roll i samverkan med kommuner och regioner. För oss handlar vägen framåt om att stärka dialogen mellan studieförbunden och förtroendevalda och tjänstepersoner på kommunal och regional nivå. Det behövs ett nytt handslag mellan studieförbunden och det offentliga om hur vi gemensamt tar oss an framtidens utmaningar.

Stödet till folkbildningen är en del av det demokratiska samhällsprojekt som i dag utmanas av falska nyheter, bristande källkritik och en växande polarisering. I en sådan tid är folkbildningens uppgift som demokratins självförsvar än viktigare. Vi hoppas och tror att Sveriges kommun- och regionpolitiker vill stå upp och vara en del i att stärka folkbildningens ställning i denna tid.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.