Folkhälsa

Strategier och kunskap minskar hälsoklyftorna

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas. Betydelsen av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, begränsning av alkohol samt rökstopp framgår tydligt av den forskning som finns. Så varför görs det så lite, frågar sig Dietisternas riksförbund i en replik på Paulina Neudings krönika. 

Replik. Paulina Neuding skriver i sin krönika den 28 maj om fetma och cancer och om att vi trots en gedigen vetenskaplig dokumentation inte vågar prata om sambanden. Levnadsvanorna har stor betydelse för risken att drabbas. Matvanorna och hur mycket man rör sig påverkar såväl risken att insjukna, som prognos och behandling vid ett flertal tillstånd och diagnoser – och har en stor potential som positiv hälsoparameter – så varför satsas det inte mer på prevention?

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas. Betydelsen av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, begränsning av alkohol samt rökstopp framgår tydligt av den forskning som finns samlad hos World Cancer Research Fund, i senaste Cancerfondsrapporten och i Global Burden of Disease: Ohälsosamma levnadsvanor är den främsta riskfaktorn för icke smittsamma sjukdomar och förtidig död i Sverige.

Satsningar på prevention och samverkan – inte minst inom kommunal omsorg och offentliga måltider – bidrar på flera sätt till en mer jämlik hälsa. Trots en gedigen vetenskaplig grund får de välunderbyggda kostråden ett sorgligt litet utrymme – inte minst vad gäller cancer. Desinformation och myter sprids via nätet och i media och medvetenheten kring verkliga samband är låg – både hos allmänheten och hos personer som i sitt jobb vägleder andra.

Personal, till exempel inom olika vård- respektive boendeformer och inom skola/förskola, behöver kompetens och samsyn kring hälsosamma levnadsvanor – inte minst för att minska hälsoklyftorna i kommande generationer. Skolan har en viktig roll för folkhälsan, bland annat ger skollunchen fantastiska möjligheter att vägleda kring måltider, portionsstorlek och att äta varierat – och för social utveckling.

I en personcentrerad hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet måste vi ge sakliga svar. Patienter och anhöriga vill och har rätt att veta vilka råd som förebygger cancer: det vill säga att äta mer fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt och begränsa mängden alkohol, rött kött, charkprodukter och salt, hålla en hälsosam vikt och röra sig mer.

Paulina Neudings krönika lyfter att information och kampanjer kring levnadsvanornas betydelse för risken att drabbas av cancer ofta väcker mycket känslor. Men även om fakta om samband mellan övervikt och cancer kan vara laddade och svåra att kommunicera och kan vi inte blunda för dem. Övervikt och fetma innebär en ökad risk för tretton olika cancerformer, de står för 36 procent av alla cancerfall i Norden. 

I Sverige har varannan vuxen övervikt eller fetma. Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet gör det svårt att hålla en normal vikt – samtidigt som maten bidrar med för lite näring. Unga vuxna är den grupp som ökar mest i vikt och vart femte barn mellan sju och nio år väger för mycket. Socioekonomiskt utsatta områden är värst drabbade. Detta är ett samhällsproblem som kräver ett strukturerat och långsiktigt samlat grepp.

Ökad kunskap om hälsosamma matvanor bidrar till en mer jämlik hälsa, är viktigt för såväl individen som för samhället och påverkar även risken att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Information i sig leder dock inte till tillräckliga förbättringar. Det behövs också ett tydligare politiskt ansvarstagande, engagemang och förankring på alla nivåer samt riktlinjer och strukturella förändringar som främjar hälsan. Branschöverenskommelser för butiker och reklam och infrastruktur som främjar rörelse kan bidra till de beteendeförändringar som krävs.

Att höja kunskapsnivån kring hälsosamma matvanor är en viktig investering för framtiden. Kompetensen inom nutrition och hälsofrämjande matvanor behöver höjas på bred front och även inkludera näringslivet och civilsamhället. Trösklarna behöver sänkas och möjligheterna öka för individer och särskilt sårbara grupper att få råd, stöd och inspiration – för en hållbar hälsa genom livet.

Låt kost och nutrition få ett utrymme som motsvarar dess potential – för att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar, avlasta vården samt optimera behandlingsresultat och livskvalitet.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.