Nytt system för skatteutjämning Skatteutjämningsförslaget

Straffbeskatta inte Sveriges tillväxtkommuner

Det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning straffar Stockholmsregionen på ett sätt som riskerar att hindra den expansion som gynnar landet som helhet, skriver Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande (M) Ekerö kommun. 

Tidigare i veckan kunde vi läsa betänkandet om ett ändrat kostnadsutjämningssystem. Att systemet utreds och görs om från grunden är bra och välbehövligt. Idag slår det orättvist mot kommuner som arbetar för att förvalta skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. Det ger inte något incitament till tillväxt och det missar de stora investeringskostnader som en växande region har. Dessutom går stora delar av de fördelade resurserna till stora kommuner som borde klara sig på egen hand, så som Göteborg och Malmö.

Därför tog vi med spänning del av måndagens debattartikel i DN om ett nytt kommunalt utjämningssystem, skriven av regeringens särskilda utredare Håkan Sörman och huvudsekreterare Anders Norrlid. Döm om vår förvåning när förslaget inte tar hänsyn till ett enda av nämnda problemområden.

Istället föreslås straffbeskattningen av tillväxtkommuner att fortsätta, vilket riskerar att cementera strukturella skillnader mellan kommuner och fokuserar på socioekonomiska aspekter som inte är belagda. Sammantaget ökar omfördelningen som föreslås med ett par miljarder kronor. Det är nu viktigt att vi som påverkas av det kommunala utjämningssystemet får lämna synpunkter på förslaget. Jag ser framförallt tre större problemområden som är nödvändiga att se över.

För det första riskerar systemet att cementera de strukturella skillnader mellan kommuner som systemet syftar till att utjämna. Vissa kommuner har en struktur som gör att det skulle vara mer effektivt att slås ihop med en närliggande kommun med liknande struktur. Det skulle förbättra skatteunderlaget och således förbättra förutsättningarna för kommunal service gentemot medborgarna. Så som systemet är utformat idag blir detta en omöjlighet då det troligen skulle innebära att kommunen får drastiskt minskade bidrag. Det finns således inga incitament för kommuner att ändra till exempel den befolkningssammansättning och bebyggelsestruktur som finns och dagens problematiska strukturella skillnader cementeras.

För det andra straffbeskattas Stockholmsregionen på ett sätt som riskerar att hindra den expansion som gynnar landet som helhet. Vår region växer med 40 000 nya invånare varje år vilket gör oss till Europas snabbast växande huvudstadsregion. Det medför stora investeringskostnader i infrastruktur, sjukvård och kommunal service, något som försvåras av att vår region ständigt mjölkas på pengar genom ett kontinuerligt utökat kommunalt utjämningssystem, brist på statliga investeringar och återkommande krav på kommunal medfinansiering i statliga projekt.

För det tredje är förslaget att införa utjämning på socioekonomisk grund i förskola och grundskola problematisk. Att kommuner med socioekonomiska skillnader skulle gynnas av mer pengar till förskolan är inte klarlagt. Om så var fallet hade vi redan idag kunnat se förbättringar då dessa kommuner fått ökade resurser under lång tid. Då pengarna från utjämningssystemet inte är öronmärkta finns det heller inga garantier för att pengarna verkligen investeras i förskolan i slutändan.

Att det kommunala utjämningssystemet utreds och görs om från grunden är bra och välbehövligt, men det förslag som presenterats är helt fel väg att gå. Istället för att fokusera på att cementera strukturella skillnader och satsa på socioekonomiska projekt som inte är grundade i forskning, borde systemet uppmuntra till tillväxt, förbättra strukturer, hitta nya arbetssätt och förvalta skattebetalarnas pengar effektiv. Det skulle hela Sveriges utveckling gynnas av.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.