Konst

”Stora utmaningar för konsten i kommunerna”

Möjligheten för invånarna att ta del av konst skiljer sig mycket åt i olika delar av landet. Det visar Årets Konstkommuner 2017, en granskning av Konstnärernas Riksorganisation som även ger förslag på vad kommuner, landsting och regering kan göra för att stärka konstverksamheten.

Det är i sin hemkommun som barn, ungdomar och vuxna oftast möter konst. Det kan vara en konstnärlig gestaltning på en skolgård, ett torg, ett äldreboende eller på en utställning i biblioteket, på ett galleri eller i en konsthall. Det lekfulla skapandet börjar förhoppningsvis redan i förskoleåldern och fortsätter upp genom skolan. 

Konst verkar på olika sätt i våra liv. Den kan väcka känslor och skänka tröst, ge oss bekräftelse och inspiration till nya tankar. Genom konsten ser vi världen ur andra människors perspektiv och erfarenheter. Att själv skapa och kunna ta del av kvalitativ konst är en grundlagsfäst rättighet. Regeringsformen § 2 slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten.

Med grundlagen för ögonen är det därför förvånande att bara två av tio kommuner (17 procent) har en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur. Hälften av kommunerna saknar helt riktlinjer för att kulturen ska integreras i samhällsutvecklingen. Det visar Årets konstkommuner 2017, en rikstäckande kommunenkät av Konstnärernas Riksorganisation. Här behöver regeringen förtydliga plan- och bygglagen så att den offentliga konsten och kulturen inte tappas bort i samhällsplaneringen, och kommuner kan inspireras av planeringsmodeller som cultural planning.

Enprocentregeln för konstnärliga gestaltningar säkerställer att våra offentliga rum år för år berikas med offentlig konst och existentiella kvaliteter. Årets konstkommuner visar att var fjärde kommun (27 procent) tillämpar enprocentsregeln just som en regel, alltså att minst en procent av ny-, om- och tillbyggnationer av offentliga miljöer investeras i konst. Tolv procent av landets 290 kommuner svarar ”delvis” på frågan om de ställer krav på privata exploatörer/byggherrar att tillämpa enprocentsregeln. Exempelvis Göteborg utmärker sig genom att skriva in enprocentsregeln i markanvisningarna. Genom att på så sätt dela ansvaret mellan allmännyttiga och privata bolag får invånarna en mer jämlik tillgång till offentlig konst.

Sju av tio kommuner saknar en policy för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet. Bara en tredjedel av kommunerna svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det statliga ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Här bör även staten och regionerna vara ett stöd och inspireras av Västra Götalandsregionen som har tillfört och öronmärkt budgetmedel för att konstnärer ska få betalt för sin arbetstid vid utställningar.

Årets konstkommuner synliggör utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. För att göra det lättare för politiker och tjänstemän har Konstnärernas Riksorganisation samlat goda exempel från hela landet och tagit fram tips och checklistor i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”. Landets kulturförvaltningar kan ta avstamp i denna för att utveckla arbetet med bild- och formkonsten och politiker kan använda manualen inför budgeten och valet 2018.

Det är politikernas ansvar att se till att konsten blir så tillgänglig att grundlagens mål om den enskildes kulturella välfärd kan förverkligas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.