Stora oklarheter kring översynen av Tillväxtanalys

Tillväxtanalys är en statlig myndighet under näringsdepartementet med uppdrag att analysera och utvärdera svensk tillväxtpolitik. 

Tillväxtanalys arbetar även med utlandsbaserad omvärldsanalys och med internationellt erfarenhetsutbyte i utvalda länder. Därmed är Tillväxtanalys verksamhet till stor hjälp för både myndigheterna och näringslivet.

Inte sällan har myndighetens analyser resulterat i saklig kritik mot vissa av regeringens åtgärder. Denna typ konstruktiv kritik, byggd på vetenskapligt underbyggda analyser och omvärldsanalys, riskerar nu att tystas. 

En utveckling som både myndigheter och näringsliv borde känna en stor oro inför när vi nu står inför en rad omvälvande samhällsutmaningar.

I juni 2015 tillsatte regeringen en utredare för att göra en översyn av Tillväxtanalys. Uppdraget slutredovisades i en promemoria och en hearing på näringsdepartementet i oktober. Kontentan av förslagen innebär att Tillväxtanalys ska delas upp, och stora delar av verksamheten ska flyttas in i näringsdepartementet eller andra myndigheter. 

Framförallt ska omvärldsbevakningen och utlandsverksamheten ombildas, trots att just denna del av verksamheten fått liten uppmärksamhet i själva utredningen. Hela processen har kännetecknats av en rad frågetecken och oklarheter. 

Utredningen tycks redan på förhand ha beslutat sig för att Tillväxtanalys utlandsverksamhet ska monteras ned. Inga av Tillväxtanalys rapporter redovisas till stöd för att dessa skulle brista i kvalitet. Inga utlandskontor tycks ha besökts och endast någon enstaka ur personalen har blivit intervjuad. 

En överföring av utlandsverksamheten till näringsdepartementet riskerar dessutom att minska systemnyttan och oberoendet i analyserna. Men slutsatsen är alltså ändå att Tillväxtanalys verksamhet borde styckas.

Misstanken att hela utredningen från början varit politiskt motiverad, snarare än kvalitetsmässigt berättigad, stärks ytterligare av den hearing som hölls på näringsdepartementet i oktober. Ingen från näringslivets organisationer, akademierna eller fackliga organisationer tycks ha bjudits in. Personalens invändningar har likaledes ignorerats. 

Att utredningens långtgående förslag inte är tillräckligt analyserade visas också av den korta utredningstiden. Regeringen har inte heller gjort någon rekrytering av en ny ordinarie myndighetschef vilket givetvis skapar osäkerhet i verksamheten och för de anställda.

Tillväxtanalys skriver själva i sitt remissvar till regeringen att förslagen är kontraproduktiva och kommer att försämra myndighetens möjlighet att göra komplexa analyser. Tillväxtanalys betonar också att omvärldsanalyser har en betydande roll för både analyskvalitet och policyutvecklingen, vilket underlättas av myndighetens integrerade utlandsverksamhet.

Jag delar utredarens målbild med ett ökat behov av utvärderingar och analysunderlag för utvecklingen av politiken. Komparativa analyser behövs också för att väcka nya idéer och verkligen komma igång med reformer. 

Tillväxtanalys verksamhet i dag bygger på just denna typ av granskning bland annat baserad på erfarenheter i andra länder. Utredningens förslag till åtgärder riskerar därför att motverka utvecklingen snarare än att främja den.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.