Förskola

Stora grupper i förskolan ökar pressen på lärarna

Trots att förskolan är en central del av utbildningssystemet prioriterar politikerna inte den på det sättet som de borde, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, och flera professorer i pedagogik på Förskolans dag.

Idag är det Förskolans dag. I 35 år har dagen firats för att synliggöra förskolan som den kvalificerade pedagogiska verksamhet som den måste få vara. 

Trots att förskolan är en central del av utbildningssystemet prioriterar politikerna inte den på det sättet som de borde. Det framgår av Skolverkets statistik för 2018 över barngruppernas storlek och förskollärartätheten. Andelen personal med förskollärarexamen har minskat stadigt sedan 2014. Idag har bara drygt 39 procent av de anställda i förskolan en förskollärarexamen. 

Till det kommer de stora barngrupperna, som leder till en slitig arbetssituation och en stor samvetsstress. Den genomsnittliga barngruppen bestod förra året av 15,4 barn, vilket överstiger Skolverkets riktmärken. Problemet är dessutom värre än vad statistiken visar. Redovisningen av gruppernas storlek i vissa kommuner undanhåller nämligen att barn under en stor del av dagen vistas i en sammanslagen storavdelning – inte i mindre barngrupper.

Den nuvarande arbetssituationen riskerar att leda till att alltfler väljer att lämna yrket. När omsättningen av personal ökar, minskar den stabilitet som barnen såväl som personalen behöver. Det duger inte. Särskilt eftersom det inom en tioårsperiod behöver rekryteras över 50 000 utbildade förskollärare. Föräldrarna och hela samhället måste kunna lita på att barnen ges ett tryggt omhändertagande med hög pedagogisk kvalitet.

En förskola av hög kvalitet ger barn en jämlik start i livet och har positiva effekter på barns lärande, utveckling och välbefinnande – effekter som ett flertal vetenskapliga studier visat vara varaktiga under lång tid. Forskningen visar också att förskolepersonalens utbildning och kompetens är en av de viktigaste kvalitetsaspekterna i förskolans verksamhet.

Förskollärares kunnande och förmåga att närma sig barns perspektiv, omsätta demokratiska värden och kunskapsmål i praktiken – och att göra barn delaktiga i detta, ger den tydligaste effekten på barns lärande och utveckling. Barngruppens storlek är av stor vikt. Studier visar att färre barn i gruppen bidrar till bättre förutsättningar för att stötta och utmana barns lek och lärande. 

I dag vittnar många förskollärare om att de får ägna sig mer åt administration och uppgifter som exempelvis städning, snarare än att ägna sig åt kärnuppdraget; att planera, reflektera, utveckla och bedriva undervisning. Förskollärarnas kompetens kommer inte till sin rätt. Ändå vet vi att förskollärarens frihet att själv styra över tiden för aktiviteter och innehåll är en ovärderlig faktor för hög kvalitet.

Omfattande forskning visar att utbildning bidrar till en större jämlikhet och att förskolan spelar en viktig roll. Därför är det så betydelsefullt att alla barn erbjuds en förskola med hög kvalitet. Lek, lärande och omsorg behöver vara integrerat i en temaorienterad verksamhet, där förskolläraren kan undervisa och vara närvarande för barnen. 

Sverige har fortfarande en internationellt sett framstående förskola, men den är under stark press. Men effekten av bristerna i arbetsmiljön visar sig i höga sjukskrivningstal och en sämre pedagogisk verksamhet. Därför är det nu skarpt läge för våra politiker. Förskollärare behöver ges reella förutsättningar att utöva sitt yrke. Yrket behöver vara så pass attraktivt att kompetenta förskollärare stannar kvar och att motiverade studenter söker sig till utbildningen.

Det är hög tid för politikerna att förstå detta och fatta besluten som gör skillnad. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.