Yrkesutbildning

Stoppa skolmarknadens High Chaparall-situation

Vi kräver ett omtag på såväl nationell som regional och kommunal nivå för att skapa en gymnasieskola som är hållbar både för eleverna och arbetsmarknaden, skriver oppositionsborgarrådet Olle Burell (S).

Att ta studenten, är den bästa biljetten till en lyckosam start på vuxenlivet. Därför är det en av vår tids största samhällsutmaningar att först se till att alla som går ut grundskolan också är rustade att börja gymnasiet och att alla som börjar också fullföljer hela utbildningen och går ut med godkända betyg. 

I Stockholmsregionen skriker de flesta branscher efter rätt utbildad arbetskraft, inte minst gäller det byggsektorn. När Arbetsförmedlingen i fjol listade de yrken utan krav på högskoleutbildning där det råder störst brist förekom bland annat byggnads- och ventilationsplåtslagare, anläggningsarbetare, golvläggare och industrielektriker. En elev som går ut ett yrkesprogram med rätt inriktning är i praktiken garanterad jobb första dagen efter studenten.

Det paradoxala i denna situation är att söktrycket till yrkesprogram på skolor med hög kvalitet är så lågt, att till exempel Stockholms byggtekniska gymnasium hotas av nedläggning. De preliminära antagningssiffrorna för 2019 visar att bara elva personer har sökt till de 32 platserna på bygg- och anläggningsprogrammet. På VVS- och fastighetsprogrammet är det sju personer som sökt till de 25 platserna. Att på dessa premisser bedriva yrkesprogram som svarar upp mot kvalitetskrav och elevernas förväntningar är naturligtvis mycket svårt och dyrt.

Till skillnad från de blågröna partierna vill vi socialdemokrater gå till botten med varför utbildningar som nästan garanterat leder till jobb i starka branscher med goda löner inte bär sig. Vi ser och vågar säga som det är, nämligen att det finns systemfel som hänger samman med det nyliberala marknadstänkande som präglar Sveriges skolväsende i allmänhet och gymnasiesektorn i synnerhet. Särskilt tydligt är detta i Stockholmsregionen, där moderatledda kranskommuner inte vill ta fram pengar till investeringar och verksamhet – i stället förblir de passiva trots att välfungerande skolor läggs ned.

Att Stockholms byggnadstekniska gymnasium har problem är ett paradexempel på effekterna av den dysfunktionella gymnasiemarknaden. Ett typiskt kännetecken är den okontrollerade överetableringen av gymnasieskolor som tillhandahåller samma utbildningar och yrkesprogram.

I dag finns det inga hinder för att mer eller mindre seriösa friskolor poppar upp varsomhelst, vilket undergräver både kommunala och fristående skolor som redan kämpar i motvind trots lärare och lokaler av hög kvalitet. I dagsläget står mer än hälften av alla platser på skolor med bygg- och anläggningsprogram tomma.

Vi kräver därför ett omtag på såväl nationell som regional och kommunal nivå, för att skapa en gymnasieskola som är hållbar både för eleverna och arbetsmarknaden:  

  • Den svenska staten måste sätta stopp för den High Chaparall-situation som råder på skolmarknaden och ge kommunerna såväl skyldighet som mandat att i samverkan med varandra koppla greppet om sina respektive regioners gymnasiestruktur.
  • Stockholms läns gymnasieregion som förvaltas av Storstockholm måste reformeras så att alla kommuner tvingas att ta sitt ansvar inom ramen för ett fördjupat samarbete som inkluderar långsiktig samplanering och modeller för samfinansiering.
  • Stockholms stad får inte bara lägga ner utbildningarna på byggtekniska gymnasiet utan att ha en ambitiös och hållbar strategi för hur yrkesprogram som är viktiga för hela regionens tillväxt ska utvecklas i nära samverkan med branscherna.

Att väldigt många av Stockholmsregionens ungdomar i gymnasieåldern vill vidga sina vyer och gärna söka sig mot centrum, det ser vi tydligt i alla sökmönster. Om man menar allvar med att satsa på yrkesprogrammen måste man därför vara beredd att investera också i gymnasieskolor med exempelvis byggteknisk inriktning på attraktiva platser med goda kollektivtrafikförbindelser från hela länet.

Det kan inte vara så att de vackra kunskapspalatsen i Sveriges huvudstad, som faktiskt behöver alla slags yrkesgrupper, bara inrymmer högskoleförberedande program.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.