New public management Hela debatten

Stoppa marknadsstyrningen i välfärden

Tilliten till välfärden riskerar att minska om marknadsstyrningen tillåts fortsätta, skriver Kommunal och kräver förändring och politisk handlingskraft.

Den svenska välfärdsmodellen är en av de bästa i världen. Den generella välfärden bidrar till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Den gör det möjligt för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med omsorgsansvar. Den bidrar till mer jämlika livschanser då alla människor, oavsett bakgrund, får tillgång till utbildning, vård och omsorg efter behov. Det stärker i sin tur samhällsekonomins omställningsförmåga och konkurrenskraft. Välfärden är således en förutsättning för samhällsekonomin.

I ett försök att effektivisera välfärdstjänsterna introducerades för 20-30 år sedan marknadsliknande styrformer under begreppet New Public Management (NPM). Sverige blev en experimentverkstad för olika marknadsmodeller inom den offentligt finansierade välfärden. När vi nu utvärderar denna styrning ser vi en mängd problem.

Grundproblemet är att välfärdstjänsterna inte handlas på en klassisk marknad. Att använda marknadslogiken i välfärden innebär därför att på juridisk väg skapa system med marknadsliknande inslag. Ett exempel är systemet för offentlig upphandling. Ett annat lagen om valfrihetssystem och barnomsorgspeng inom förskolan. 

Dessa system bygger in målsättningar i systemen som är skilda från de välfärdspolitiska målen om jämlik vård och omsorg med god kvalitet. Som exempel finns i dessa lagar krav på att företag alltid ska behandlas lika, att verksamhet återkommande ska upphandlas, att de offentliga och privata utförarna ska ha samma ersättning och att företag fritt ska få etablera sig där de finner lämpligt.

Dessa marknadsstyrningsmål kan i sig verka rimliga. Men när de i praktiken tillämpas ser vi hur de försvårar möjligheterna att nå de mål som välfärden egentligen syftar till. De leder också till att politiker inte kan ta samma ansvar. För Kommunals medlemmar har marknadsstyrningen bidragit till underbemanning, fler tidsbegränsat anställda och deltidsanställda och fler som saknar yrkesutbildning för arbetet.

Kommunal lanserar i dag en rapport som bygger på branschvisa utvärderingar av äldreomsorgen, förskolan, busstrafiken och städning av offentliga lokaler. I samtliga dessa branscher finns problem med bristande styrning vilka behöver hanteras med branschspecifika åtgärder. Tre övergripande principer behöver dock värnas.

  1. Handlingsutrymme för välfärdens proffs.
    De anställdas villkor är avgörande för kvaliteten i alla välfärdstjänster. Det är bara genom att skapa handlingsutrymme för välfärdens proffs som det går att skapa en verksamhet med hög kvalitet för omsorgstagare, patienter och elever.
  2. Ökat politiskt ansvarstagande – stärkt demokrati 
    Kommunal anser att välfärden ska vara gemensamt finansierad och gemensamt styrd. Det kräver att de folkvalda politikerna ges möjlighet att ta större ansvar för välfärden, och att politikerna tar detta ansvar. Det kommunala självstyret behöver värnas och de välfärdpolitiska målen måste överordnas målsättningar i den lagstiftning som reglerar marknadslösningar. 
  3. Stärkta resurser 
    Kommunal anser att kommuner och landsting behöver tillföras mer resurser då delar av verksamheterna i dag är underfinansierade. 

För att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara stolta över världens bästa välfärdsmodell krävs en styrning där skattebetalarna upplever att resurserna används effektivt, samt att kvaliteten i tjänsterna är på en nivå där fler är nöjda. Tilliten till både effektivitet och kvalitet riskerar att minska om marknadsstyrningen av välfärden tillåts fortsätta. Därför kräver Kommunal politisk handlingskraft för förändring.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.