För svensk fotboll är konstgräsplaner en nödvändighet för att tjejer och killar ska få möjlighet att spela fotboll.
Idrottens egen strategi ”Strategi 2025 – svensk idrott, världens bästa” handlar till mångt och mycket om att fler ska idrotta längre. Inte minst våra äldre. Vi har sett otaliga studier kring vikten av rörelse – gärna långt upp i åldrarna – och larmrapporter om stillasittande barn och ungdomar. Vi vet att fysisk aktivitet är bra för inlärning och vår hälsa.
Uteblivna konstgräsplaner skulle innebära att svensk fotboll inte kan leva upp till idrottens strategi om fler som idrottar längre och i förlängningen skulle den svenska folkhälsan drabbas.
Svensk fotboll vill vara med och bidra till en positiv folkhälsa i Sverige. Nyligen presenterades en dansk studie som visade på att fotboll som motionsform är överlägset jogging, intervallträning och styrketräning när man tittar på en sammanslagning av effekter för muskelmassa, kondition, fettmassa och bentäthet. En annan form av fotboll – gåfotbollen – är en bra motionsform för äldre.
Vem som helst kan när som helst börja spela fotboll i motionsform, du behöver inte ha spelat fotboll eller vara i god form.
Tillsammans med UEFA har Svenska Fotbollförbundet presenterat en SROI-studie som visar på att investeringar i breddfotbollen ger mångfalt tillbaka. SROI-studien visar att fotbollens samhällsnytta bidrar till ekonomiska, sociala och hälsomässiga effekter till ett värde av hisnande 23 miljarder kronor. En investerad krona i breddfotboll ger tio kronor tillbaka. Men det kräver fotbollsplaner.
Den här sommaren kommer vi minnas länge, inte bara för fotbollslandslagets framgångar i VM i Ryssland utan också för värmen och torkan som drabbade Sverige. Den drabbade givetvis också våra naturgräsplaner då vattningsförbud infördes av många kommuner.
Flera av våra fotbollsföreningar och distrikt har vittnat om att konstgräsplanerna har räddat verksamheten i sommar. Dessutom är nyttjandekapaciteten fem gånger större för en konstgräsplan än för en naturgräsplan och möjliggör betydligt fler timmar fotboll varje dag, varje vecka, varje år.
För Svenska Fotbollförbundet är det en självklarhet att fortsätta att investera i konstgräsplaner, då varken klimat eller ekonomi tillåter att det byggs tillräckligt många naturgräsplaner för att täcka behovet av fotbollsspelande.
Den diskussion som finns kring de klimatmässiga effekterna av granulat på konstgräsplanerna är givetvis relevant och vi behöver mer kunskap kring effekterna. Det vill svensk fotboll bidra till, genom fortsatt arbete i Naturvårdsverkets beställargrupp, genom försöksprojekt där man exempelvis testar helt slutna dräneringssystem men också genom tester av alternativ fyllning till granulat.
Att använda granulat är inget självändamål för svensk fotboll men i dagsläget finns inget alternativ som har samma kvaliteter. På flera håll har alternativa fyllningar använts i konstgräsplaner, i många fall olika typer av biologisk fyllning som kokos, kork eller sand. De fyllningarna har i dagsläget inte tillräckligt goda egenskaper för att vara ett fullvärdigt alternativ till granulat, utan kan i stället skada spelarna.
Vi kan minimera spridning av granulat, genom förbättrad skötsel och vid snöröjning lägga snön på hårdgjorda ytor, använda filter i dagvattenbrunnarna och granulatfällor. En norsk studie visade att i snitt 2 ml granulat försvinner från planerna via skor och kläder, det kan vi minska ännu mer genom att borsta av kläder och skor innan vi lämnar planen. Vi har sett att behovet av att fylla på nytt granulat som kommer från kompaktering, inte behöver vara så stort, då det kan åtgärdas med harvning av planen.
Svensk fotboll vill vara en del av samhället och bidra med vår verksamhet för ökad jämställdhet, mångfald och demokrati. Svensk fotboll vill bidra till bättre folkhälsa och fler som idrottar längre. Men ska vi klara det så behöver våra barn och ungdomar någonstans att spela fotboll och då behöver vi fortsätta investera i såväl naturgräs som konstgräs.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
