Kampen mot extremismen Hela debatten

”Stoppa extremismen med civilsamhällets hjälp”

Hela samhället måste samarbeta i kampen mot våldsbejakande extremism och offentlig sektor måste då våga ta hjälp av civilsamhället. Föreningar, trossamfund och andra aktörer i utsatta miljöer där förtroendet för myndigheter och kommuner är lågt är ovärderliga i det förebyggande arbetet.

 

Läraren, polisen, kompisen, socialsekreteraren, föräldern, imamen, säkerhetschefen, rektorn, forskaren, fältassistenten, prästen, volontären och experten. För att få kraft i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism måste alla i samhället arbeta tillsammans. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.

Vi som undertecknar den här artikeln, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Forum - Idéburna organisationer med social inriktning och Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), uppmuntrar kommuner, polis och aktörer i civilsamhället att arbeta närmare varandra för att förebygga våldsbejakande extremism.

Under de senaste åren har regeringen genomfört ett antal insatser för att värna demokratin och skydda samhället från terrordåd. Säkerhetspolisen och Polisen är självklara nyckelaktörer. Men i arbetet med att motverka och förebygga att grupper och individer rekryteras till våldsbejakande miljöer behöver vi utgå ifrån lokala resurser och arbeta tillsammans.

Det kräver samverkan inom kommunen, mellan kommuner, med regionala aktörer, polisen och andra statliga aktörer, men det innebär också samverkan med det civila samhället. Många kommuner ser det behovet, men få har inlett ett sådant samarbete. Det handlar både om brist på kunskap om vad det civila samhället är och vad det kan bidra med, samt en osäkerhet huruvida parterna kan lita på varandra.

Från offentlig sektor kan det finnas en rädsla för att sammankopplas med aktörer, aktiviteter och åsikter som de inte kan eller vill ställa sig bakom. Det är en rädsla som kan leda till att kommunen eller en myndighet tycker att det är säkrast att agera ensam i frågan. Civilsamhällets osäkerhet kan i stället handla om riskerna med inskränkt självständighet och frihet, av att i för hög utsträckning förknippas med offentlig verksamhet.

Det finns alltså stora utmaningar och hinder för samverkan, och det är avgörande att kommunala företrädare och aktörer i det civila samhället hittar en väg förbi dessa hinder om vi ska kunna skapa ett socialt hållbart lokalsamhälle som kan stå starkt när extremistiska krafter och våldsbejakande miljöer får fäste. 

Föreningar, trossamfund och andra aktörer som utgör det civila samhället är ovärderliga för ökad tillit, social inkludering och demokrati. Dessutom är civilsamhällets organisationer ofta aktiva i utsatta miljöer och utgör därför viktiga krafter i sammanhang där förtroendet för myndigheter och kommun är lågt.

Kommunen å sin sida har stabilitet, strukturer och långsiktighet som skapar möjligheter när det kommer till att ge stöd, problematisera frågor som rör unga och andra medborgare och skapa förutsättningar för delaktighet i och forma ett lokalsamhälle som alla känner tillhörighet till och samhörighet med.

Det finns inte en enskild modell för hur samverkan mellan kommun, polis och civilsamhället ska se ut i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Men flera stöd i den bemärkelsen finns faktiskt redan på plats.

Nu kommer MUCF med ytterligare ett viktigt initiativ när vägledningen Knäck koden! överlämnas till regeringen och sprids till de som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism. Den ska bidra till bättre förutsättningar för lokal samverkan och ge råd och rekommendationer till lokala aktörer som vill samverka närmare och mer effektivt.

Tidigare har Forum har släppt en handbok som visar exempel på hur civilsamhället kan arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism, där alltifrån utbildningsinsatser och interreligiös dialog till avhopparverksamhet är aktuellt. Nationella samordnaren har tagit fram en koncis handledning som steg för steg guidar kommuner i att göra lägesbilder och skriva handlingsplaner. SST har publicerat en handledning för kommuner, landsting och länsstyrelser om att samarbeta med trossamfund i vardag och kris.

Ett motståndskraftigt samhälle förutsätter att flera olika aktörer gör kompletterande insatser mot samma mål. Först då, när vi gör saker tillsammans, kan vi få en hållbar effekt. För att lyckas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism måste därför kommuner, polis och civilsamhällets aktörer arbeta mer tillsammans. Vår förhoppning är att Knäck koden! ska vara ett ytterligare stöd för att åstadkomma det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.