Samhällsplanering

Stoppa butiksdöden i våra stadskärnor

Handeln är en dynamisk och snabbfotad bransch med en snabb strukturomvandling. Men om kommuntjänstemän, politiker och fastighetsägare inte hänger med i svängarna kan den snabba utvecklingen leda till minskad handel i stadskärnorna, förlorade arbetstillfällen och en citydöd.

Efter många goda år är tillväxten i svensk detaljhandel inte längre lika stark. De senaste 20 åren har vi haft en genomsnittlig tillväxt i detaljhandeln med 3,7 procent per år. De senaste två åren har den genomsnittliga tillväxten legat på 1,45 procent. Konkurrensen har blivit hårdare. Förändringen med ökade möjligheter till handel välkomnas av Svensk Handel men får inte ske på bekostnad av cityhandeln och en butiksdöd i våra stadskärnor.

Det största hindret för en fortsatt sund handelsutveckling i och utanför staden är avsaknaden av bra handelspolicys. I dag konkurrerar externhandel och cityhandel istället för att samverka. I en undersökning som Svensk Handel gjorde i november 2012 ger landets handlare sina kommuner underkänt när det gäller det kommunala arbetet med detaljhandelsfrågor. Endast var femte handlare som Svensk Handel tillfrågat svarar att deras kommun har en handelspolicy. Kommunernas planer och beslut spelar en avgörande roll för handelns utveckling. Handeln i sin tur spelar en avgörande roll för att skapa nya jobb och förbättrad service för kommuninvånarna. Därför är det oroväckande att inte ens var tredje handlare (26 procent) anser att kommunen arbetar för att främja detaljhandeln.

Det finns stora outnyttjade möjligheter för kommunerna att öka tillväxt, sysselsättning och serviceutbud inom handeln. Det i sin tur ger nöjda invånare och skapar även fler besökare till kommunen. Men på många håll saknas det långsiktiga planer för handelsutvecklingen och konkreta strategier för hur handeln ska verka. För detta krävs en ständig dialog mellan kommunens planerare och politiker samt handelns och fastighetsägarnas företrädare.

För att kunna göra en bra och långsiktig plan krävs kunskap och förståelse för handelns villkor. Det gäller att veta hur kunden tänker och förstå kundens behov i framtiden. Därför måste en handelspolicy vara så pass tänjbar att den går att anpassa efter nya trender.

En undersökning visar att tillgänglighet till butikerna är en av de frågor som framför allt styr medborgarnas shoppingvanor. Det är sällan kostnaden för parkering som är avgörande utan snarare frågor som tillgång, trygghet (i form av parkeringshus) och p-ledningssystem (som gör det lätt att hitta). Storleken på stad spelar en avgörande roll för cityhandeln. Parkering i stadskärnor utan styrmedel, som avgiften ger, skapar lätt kaos. Parkeringarna används framför allt av boende och som arbetsplatsparkeringar trots att avsikten varit att underlätta för besökande kunder och gäster. Ansvaret för tillgängligheten i stadskärnorna, både med och utan bil, vilar på kommunerna som måste kliva in och ta ett större ansvar i frågan.

Fastighetsägarna i sin tur kan hjälpa till och vässa butiksmixen och verka för ett brett utbud av butiker. Vanligt i många kommuner är dock att man ohämmat släpper fram nästan vad som helst i etableringsväg, utan en översiktsplan. Detta händer lätt när man saknar kunskap om handel i kommunen och tror att marknaden är den som löser detta bäst. En väl genomarbetad handelspolicy kan råda bot på detta problem.

Handlarna i kommunen kan bidra med att erbjuda gemensamma öppettider. Kundenkäter visar tydligt på önskemål om att alla butiker håller sig till samma tider. Det önskemålet är starkare än att man har längre öppettider. Kunderna vill kunna lita på tiderna och att de kan utföra alla sina ärenden vid samma tillfälle. Tilltron till detta är i dag starkare för externa handelsplatser utanför städerna.

För att samtliga av dessa delar ska fungera behövs ett bättre samarbete och en handelspolicy från kommunen. Trepartsamarbetet måste genomsyra hela processen när det gäller handelns möjligheter att utvecklas. Just av den anledningen bör samarbete ingå när man tar fram en handelspolicy. Handel handlar lika mycket om samverkan som om konkurrens.

De kommuner som väljer bort att ha en genomtänkt och medveten handelspolicy tackar inte bara nej till köpkraft och arbetstillfällen som istället kommer grannkommunerna till godo. De försämrar även kommunens service till kommuninvånarna och riskerar på sikt att ta död på sin egen citykärna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.