Stöd till äldres tandvård tandlöst - når inte fram

I dag torsdag publicerar Myndigheten för vårdanalys rapporten Tandlösa tandvårdsstöd – en analys av hur tandvårdsstöd fungerar för den äldre befolkningen. Rapporten visar att de tandvårdsstöd som studien omfattar inte når ut till äldre i målgruppen i tillräcklig omfattning. Det innebär ökad risk för försämrad tandhälsa, stort lidande och i förlängningen en sämre allmän hälsa hos de äldre. Det kan också innebära samhällsekonomiska kostnader, eftersom effekterna av en god förebyggande tandvård går förlorade.

Äldre personer har en ökad risk för försämrad munhälsa på grund av bland annat sjukdomar, läkemedelsanvändning och nedsatt fysisk funktionsförmåga. Munhälsa behandlas ofta som någonting vid sidan av den allmänna hälsan, trots att det finns samband däremellan. En dålig munhälsa ökar till exempel risken för bland annat lunginflammation och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför särskilt viktigt att äldre personer sköter sin munhygien och besöker tandvården regelbundet. Sviktande hälsa och bristande ork gör dock att många äldre inte tar hand om sina tänder på samma sätt som tidigare, och avstår regelbundna tandvårdsbesök. Eftersom patienter i tandvården själva står för en stor del av kostnaderna kan en låg pension också göra att tandvård uppfattas som alltför dyrt.

För att stötta personer med vissa sjukdomar, funktionsnedsättningar eller stora behov av vård och omsorg finns ett antal särskilda tandvårdsstöd. Vårdanalys har genomfört en analys av hur fyra av dessa tandvårdsstöd fungerar för äldre – särskilt tandvårdsbidrag, tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Stöden syftar bland annat till att stimulera förebyggande tandvård och till att säkerställa att det inte blir för kostsamt för patienten att ta del av tandvården. 

Rapporten visar att tandvårdsstöden inte når ut till äldre i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att endast tre av tio äldre i målgruppen tog del av särskilt tandvårdsbidrag 2014. För tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning var det endast två av tio äldre i målgruppen som tog del av stödet 2013. Den nödvändiga tandvården användes av ungefär fyra av tio äldre i målgruppen 2013. Stödet når ut sämre bland äldre som bor kvar hemma och får hemtjänst eller vårdas av anhöriga, jämfört med bland äldre som bor på särskilt boende. Det finns också geografiska variationer mellan landstingen i hur väl stöden når ut. 

En viktig förklaring till tandvårdsstödens bristande genomslag är att kunskapen om stöden är låg hos dem som ska informera de äldre och erbjuda stöd. Tandvårdsstöden är komplexa och det är svårt för både patienter och personal inom tandvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten att förstå hur de fungerar, när och hur en person kan bli berättigad till stöd och vart man ska vända sig vid frågor. Vi ser också att processen för att beviljas stöd är omständlig och kräver samverkan mellan flera aktörer. Kriterierna för att bli berättigad till två av stöden är dessutom otydliga, vilket bidrar till variationer i tolkningen över landet. Det drabbar framför allt äldre som bor kvar hemma.

Vi menar att det behövs åtgärder på både kort och lång sikt som kan bidra till att tandvårdsstöden utvecklas. På kort sikt handlar det bland annat om åtgärder för att öka kännedomen om tandvårdsstöden och om att ta fram nationella styrdokument för att öka jämlikheten i hur stöden erbjuds äldre. Vi föreslår också att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att belysa hur tandvårdsstöden kan förenklas och hur tandvården kan stärkas inom kommunernas äldreomsorg respektive hälso- och sjukvården.

Det är sammantaget angeläget att åtgärder vidtas så att fler äldre får del av tandvårdsstöd på lika villkor, och att förutsättningarna för äldre att uppnå och bibehålla en god munhälsa stärks.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.