Hälso- och sjukvårdens syfte är att ge en god vård åt alla invånare, utifrån behov och på likvärdiga villkor. Det viktigaste borde vara att vi når dit – inte hur. Tyvärr har sjukvårdsdebatten i Sverige fastnat i en diskussion om vinster. Men ett vinstförbud kommer inte att göra svensk sjukvård ett enda dugg bättre. Tvärtom.
Mångfalden av företag i vården ger en konkurrens som gynnar såväl skattebetalare som patienter. Vårdens resurser kan användas effektivare, och nya vårdidéer kan föras fram. Minst lika viktigt är att vårdföretagen ger vårdpersonal flera potentiella vårdgivare, och framför allt får patienterna friheten att välja. Fler som utför vård innebär också att fler kan få vård i tid. De positiva effekterna är tydliga i Stockholms län, där varannan invånare valt en privat vårdcentral och där tillgängligheten till vården är bland den bästa eller bäst i landet. Dessa fördelar borde komma alla i Sverige till del. Liberalerna föreslår vårdval som huvudprincip för vården i hela landet. Istället hotas nu stockholmarnas vård, om regeringen låter välfärdspolitiken styras av socialisterna i Vänsterpartiet.
De föreslagna vinstbegränsningarna i välfärden har mötts av massiv kritik från många håll. Det handlar inte bara om liberaler som står upp för valfrihet och företagande, eller vårdföretagare och näringslivsrepresentanter. Tyngst väger kanske ändå kritiken från remissinstanser som Kommerskollegium, Konkurrensverket, Regelrådet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Vårdanalys och Riksrevisionen. Även idéburna aktörer i vården är negativt inställda. Kritiken har olika karaktär men tydligt är att Reepalu-utredningens förslag har små möjligheter att fungera. I praktiken blir det inte vinstbegränsningar, utan ett förbud mot privata vårdföretag.
Vinst är viktigt för alla företag. Men vinst i välfärdsföretag är inte bara viktigt för ägarna – det är ett tecken på en sund verksamhet, som har förutsättningar att återinvestera i verksamheten. Vinst är en förutsättning för att vi ska ha alternativ till landstingsdrivna vårdverksamheter – som har skattebetalarnas garanti i ryggen. Ansvarstagande politiker borde oroa sig mer för vårdverksamheter som går med förlust.
Vänsterns skygglappar gör att man enbart ser vinstfrågan – och bortser från kvaliteten. Vi borde istället fokusera på värdet för patienterna: värdet av en god vård, vård i tid, och vård som man får välja själv.
Hotet mot en tredjedel av stockholmarnas vård, mot en tredjedel av psykiatrin och varannan vårdcentral måste tas på allvar. På andra håll i Sverige blir problemen förstås också stora när uppskattade vårdgivare hotas. Det skulle orsaka enorma svårigheter om en så stor del av vården skulle behöva ersättas med relativt kort varsel. Svårigheter för vårdföretagare som skulle få sina livsverk förstörda och ekonomin ödelagd. Svårigheter för landstingen som behöver organisera vården. Och framför allt enorma svårigheter för patienterna. Ett genomförande av den socialistiska stopplagen skulle därmed kunna strida mot andra lagar och göra det omöjligt att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav på vård åt alla efter behov och på likvärdiga villkor.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
