Debatt
Vården
26 augusti 2018 kl 07:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Stockholm struntar i minoriteters rätt

Förståelsen för den nationella minoritetspolitiken är i det närmaste obefintlig inom Stockholms läns landsting – såväl bland ansvariga chefer som personal men också bland de politiska beslutsfattarna. Alldeles för ofta får finsktalande vårdtagare höra att om det inte passar, så kan man åka hem till Finland. 

Det här är en opinionstext

Lennart Rohdin
f.d. landstingsledamot (L) och regeringens särskilde utredare av den nationella minoritetspolitiken

Dagens Sverige utvidgades successivt under olika kungar genom krigiska erövringar och kolonisation till det geografiska omfång det har i dag. I detta Sverige har det vid sidan av den svenska majoritetsbefolkningen lika länge eller längre funnits andra minoritetsgrupper med eget språk och egen kultur och med samma rätt till landet Sverige.

1999 uttalade riksdagen att det finns fem historiska nationella minoriteter i Sverige – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – och att det finns fem nationella minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Därmed fick Sverige en nationell minoritetspolitik som gäller i hela landet – i alla kommuner och landsting.

2009 beslutade riksdagen om en Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk som gäller i alla kommuner och landsting. Ovanpå lagens grundskydd gäller en högre ambitionsnivå i det som kallas för förvaltningsområde för något av språken finska, meänkieli och samiska.

Stockholms läns landsting (SLL) ingår sedan 2010 i förvaltningsområde för finska, vilket innebär att de som talar finska har rätt till en högre nivå av minoritetsskyddet. Där ingår att kunna få service och annat stöd på det finska språket. Därutöver gäller lagens grundskydd för övriga fyra minoritetsspråk i SLL.

I samband med en interpellationsdebatt våren 2013 tvingades dåvarande finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) konstatera att det av förvaltningarna utarbetade svaret inte på något sätt svarade mot vad landstinget är skyldigt att göra. Han bad att få återkomma med ett tydligare svar om vad SLL bör göra, vilket han förtjänstfullt gjorde.

Sedan Rosdahl tvingats avgå och ersatts med Inger Svenonius (m) och ett nytt sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) tillträtt har tyvärr arbetet med att efterleva minoritetslagen helt stannat upp.

Allra tydligast framstår landstingets ovilja att efterleva lagen, när den psykiatriska mottagningen på finska efter en lång tid av utfrysningspolitik i år lagts ned då personalen slutat. Det var den enda vårdenhet i Sveriges i särklass största landsting som bedrevs på finska – i ett landsting som åtagit sig särskilda skyldigheter att ge service och stöd på finska.

Förståelsen för vad den nationella minoritetspolitiken är och varför den finns är närmast obefintlig inom Stockholms läns landsting – såväl bland ansvariga chefer som personal men också bland de politiska beslutsfattarna. Alldeles för ofta får finsktalande vårdtagare höra att om det inte passar, så kan man åka hem till Finland.

1252 grundades Stockholm av Birger Jarl för att bli kungarikets huvudstad – ett kungarike som i över 600 år omfattade både dagens Sverige och dagens Finland. Stockholm har därför alltid också haft många finsktalande invånare. Finska församlingen i Stockholm var den första där det predikades på finska efter Martin Luthers reformation. Stockholm har alltid också varit finskt.

I dag utgör människor med finsk bakgrund 10 procent av länets befolkning. Att be finsktalande att åka hem till Finland är inte bara en grov kränkning utan avslöjar också en total okunnighet om Sveriges och Stockholms historia fram till i dag. Och det avslöjar att landstingets ledning totalt struntar i den absolut nödvändiga utbildning av chefer och personal som krävs för att efterleva en lag som riksdagen antagit i total enighet.

Från 2019 kommer Stockholms läns landsting att ingå också i förvaltningsområde för meänkieli och samiska. Åtta års närmast totala lagtrots från landstingsledningen lovar inte gott. Kommer de ansvariga landstingsråden Svenonius (M) och Starbrink (L) bara försöka tiga ihjäl frågan? Vad händer om vi får ett rödgrönt styre i SLL efter valet? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 augusti 2018 kl 07:00

Skribent

Lennart Rohdin
f.d. landstingsledamot (L) och regeringens särskilde utredare av den nationella minoritetspolitiken