Välfärdsutredningen

Stjälp inte företag som vill utveckla välfärden

Om mattan dras undan för de små vård- och omsorgsbolagen kommer det även att slå hårt mot kommuner och landsting. Vi behöver i stället fokusera på kvaliteten i verksamheterna och bejaka alla goda krafter som vill utveckla välfärdssektorn.

Det verkar som att regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu avser att lägga fram förslag om att begränsa möjligheten för ägarna att ta ut vinst från bolagen. Det sägs handla om att bolagens vinstuttag ska få uppgå till maximalt 8 procent av det investerade kapitalet i förhållande till inflationen.

Det är anmärkningsvärt att utredaren ser ut att vilja gå fram med en modell som på intet sätt är kommunicerad eller avstämd med den referensgrupp som är knuten till utredningen och där representanter från näringsliv, ideell sektor, profession, fackförbund och brukare sitter med.

Då hade vi för våra organisationers räkning kunnat berätta för honom att det finns stora problem inbyggda i en sådan modell. Dessutom hade vi kunnat bidra med resonemang kring konsekvenserna för hela välfärdssektorn och dess utveckling på kort och lång sikt.

Små företag inom vård- och omsorgssektorn skapas främst av människor som drivs av viljan att förverkliga sina idéer om att utveckla nya, kvalitativa verksamheter. För att bygga upp och utveckla sådana företag krävs engagemang och personlig investering i form av både tid och pengar.

Även om den breda majoriteten bland vård- och omsorgsföretagarna inte primärt drivs av tanken på att göra vinstuttag och vinstuttagen ofta sker oregelbundet är det för många av dessa företagare ändå viktigt att kunna ha möjlighet att göra uttag om verksamheten går med vinst.

Det blir en slags uppskattning för det arbete man lagt ned. Den modell som Reepalu förefaller vilja föreslå kommer med stor sannolikhet att urholka dessa möjligheter och därmed även hämma incitamenten att satsa på att utveckla välfärdssektorn. Resultatet blir färre privata och fristående vård- och omsorgsföretagare, sämre mångfald, beskuren valfrihet för medborgarna och försämrad kvalitetskonkurrens.

Om mattan dras undan för de små vård- och omsorgsbolagen kommer det även att slå hårt mot många kommuner och landsting, som då själva måste svara upp mot det växande vård- och omsorgsbehovet. Frågan är om detta över huvud taget kommer att vara möjligt inom en överskådlig framtid.

Särskilt i landets små kommuner kommer detta att bli ytterst svårhanterat. En SKOP-undersökning som 2016 genomförts på uppdrag av Svenska Vård visar att drygt 8 av 10 kommuner använder sig av fristående utförare i social omsorg.

Modellen kommer inte heller hindra de enskilda lycksökare som förekommer inom sektorn. Sådana personer kommer att hitta nya lösningar i form av fiffiga bolagskonstruktioner där verksamheter läggs i skilda dotterbolag och/eller fastighetsbolag som hyr ut tjänster till varandra och där de själva styr över prissättningen.

Detta kommer den föreslagna modellen inte att kunna förhindra. I stället kommer modellen att slå mot dem som vill göra rätt och de seriöst verkande välfärdsentreprenörerna, varav många satsar och satsat långsiktigt på att utveckla väl fungerande verksamheter.

Det finns utmaningar som behöver hanteras för att skapa en väl fungerande välfärdssektor. Avarter, där ägare som bedriver verksamheter med undermålig kvalitet samtidigt kan ta ut höga vinster, sticker i ögonen på de flesta av oss. Dessa avarter har delvis varit möjliga som en följd av att kvalitet och innehåll i tjänsterna inte premierats i tillräckligt stor omfattning. Begränsningar av vinstuttaget är dock ingen medicin som i sig kommer leda till bättre kvalitet, utan riskerar snarare att få kontraproduktiva effekter.

I stället borde kvaliteten för patienterna och brukarna sättas i främsta rummet. Kommuner och landsting behöver bli bättre på att identifiera goda kvalitetsmått för de olika verksamheterna och se till att detta får genomslag i de upphandlingar och valfrihetssystem som sjösätts. Utöver detta behöver uppföljningen av verksamheterna under kontraktstiden förbättras avsevärt.

Uppföljningen bör ske på ett konkurrensneutralt sätt, som gäller lika för alla utförare, oavsett om det handlar om privata företag, ideella aktörer eller kommunen/landstingets verksamhet i egen regi. På så vis kan verksamheter som inte håller måttet mönstras ut och goda verksamheter uppmuntras.

Vi behöver sätta fokus på kvaliteten i verksamheterna och bejaka alla goda krafter som vill vara med och utveckla den svenska välfärdssektorn. En sund utveckling inom välfärdssektorn bör hjälpas – inte stjälpas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.