”Statliga ungdomsvården måste granskas”

Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för den statliga tvångsvården. SiS har fått upprepad kritik för oförmåga att erbjuda akutplatser och för bristande styrning. Till det kommer stora bekymmer med ekonomin. Detta påverkar SiS förmåga att utföra sitt uppdrag. Problemen kan jämföras med Polisens, men uppmärksammas tyvärr inte lika mycket. Den officiella bilden av en väl fungerande myndighet gör att utredningar föreslår nya uppdrag till SiS, exempelvis ansvar för ungdomshäkte och ungdomsövervakning. Vi som känner myndigheten inifrån vet att man inte ens klarar kärnuppdraget.

JO har flera gånger kritiserat SiS för att man inte omedelbart kan erbjuda plats till den som omhändertagits. JO konstaterar att det har fått allvarliga konsekvenser för vårdbehövande.

SiS svarar att man bygger om och bygger nytt. Men i ett brev som skickats till landets socialchefer skriver generaldirektör Kent Ehliasson att regeringen skjutit upp beslutet om nya hyresavtal, vilket försenar större byggprojekt. Lösningen är kortare hyresavtal. Då krävs inte regeringens tillstånd och avskrivningstiden blir sex år i stället för 25 år – men kostnaderna ökar. Eftersom myndigheten redan vid årsskiftet konstaterade att budgeten för 2017 inte skulle hålla begärde man utökat anslag med 100 miljoner. Regeringen gav 65 miljoner. Sedan dess har platsbehovet ökat. Vi har efterlyst ledningens plan för att klara uppdraget när pengarna saknas. Något svar har vi inte fått.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) konstaterar efter granskning av ungdomshemmet Lövsta som visat att personal under lång tid kränkt ungdomarna och att institutionen fattat vissa beslut utan lagstöd att SiS ledning inte har full kontroll över verksamheten. SiS generaldirektör säger vid ett möte med IVO att institutionerna lever sina egna liv under starka institutionschefer och avdelningschefer utan rätt kompetens. Häpnadsväckande uttalanden från den som är ytterst ansvarig för att leda myndigheten.

Vi anser att problemet är myndighetens organisation och frånvaron av en central styrning. Indelningen i verksamhetsområden innebär att SiS i praktiken är ”tre SiS” som leds av starka verksamhetsdirektörer. Ansvaret för det ligger hos generaldirektören, som förefaller nöjd med ordningen. Regeringen verkar också nöjd, men borde med tanke på kritiken mot SiS överväga att ge Statskontoret uppdraget att granska SiS organisation och styrning, på samma sätt som Arbetsförmedlingen nu ska granskas.

Ytterligare utmaningar är ungdomarnas och klienternas svåra psykiska problem med utagerande och våldsamt beteende, samt förekomsten av droger på LVM-hemmen. Våld och hot riktat mot personalen har ökat visar SiS egen statistik. Hur mycket vet inte SiS eftersom inte alla händelser rapporteras.

Men många behandlingsassistenter slutar på grund av våld och hot. SiS behöver en god arbetsmiljö och en bra personalpolitik. Därför är det olyckligt att personaldirektören valt att säga upp sig, efter bara två år på posten. Det är tredje gången på fem år som SiS byter personaldirektör.

Ansvaret för att lösa problemen hos SiS ligger både hos regeringen och hos SiS ledning. ST inom SiS kräver:

• SiS organisation och styrning måste granskas.
• Regeringen måste anslå de medel som behövs för SiS utbyggnad.
• Drogerna på LVM-hemmen måste stoppas.
• Arbetet för att minska händelser med våld och hot om våld måste intensifieras.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.