Debatt
Kulturskola
13 september 2019 kl 05:00

Statliga muskler krävs för att rädda kulturskolan

Fyra av tio kulturskolor i Sverige står inför nedskärningar. Det slår mot barnen. Kulturskolan är en svensk klenod som staten nu måste gå in och rädda med både pengar och lagstiftning.

Det här är en opinionstext

Det är tuffa tider för kommunerna. Över en tredjedel, 110 av totalt 290 kommuner, räknar med att gå minus i år. Kulturskolerådets nya enkät visar att fyra av tio av landets kulturskolor förväntas att drabbas av besparingar. I Ronneby ska kulturskolan spara 40 procent, I Luleå 20 procent och i Örnsköldsvik 25 procent. Kulturskolans kostnader handlar i huvudsak om löner till lärarna som undervisar. Varje krona som skärs ner drabbar barnen direkt. När kommunernas ekonomi krisar riskerar nu tusentals unga att förlora sin möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet.

Enigheten om kulturskolans betydelse är stor lokalt. Från vänster till höger ser alla aktörer värdet av kulturskolan och barns möjligheter till kulturutövande. Barns kreativa kompetens är nödvändig på så många områden och kommunerna är väldigt stolta över sin kulturskola. Nedskärningarna i kommunerna är bara i undantagsfall ideologiskt präglade. Ekonomin är helt enkelt usel och de tvingas att spara på det mesta.

Fler barn och unga samt en allt större andel äldre anges ofta som den viktigaste förklaringen till kommunernas svåra situation. Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att kostnaderna också väntas öka de kommande åren. 2022 kommer det att fattas 38 miljarder om man behåller samma personaltäthet och befolkningsförändringarna fortsätter. Samtidigt är statens ekonomi stark. Är det rimligt? Staten, regioner och kommuner borde ha ett gemensamt välfärdsansvar.

De senaste åren har det statliga engagemanget för kulturskolorna ökat och satsningar på fler lärare, kunskap om sektorn och statliga bidrag har bidragit positivt. Vi har nu också en nationell politik för kommunernas kulturskolor med en ambition om en mer likvärdig tillgång till kulturskoleverksamhet av hög kvalitet i hela landet. Kulturskolorna har också utvecklats positivt de senaste åren med ett ökat utbud och satsningar på att nå fler och bredare. Det vore djupt beklagligt om kommunernas tuffa ekonomiska situation nu stoppar utvecklingen. Ett första steg måste vara att återställa det statsbidrag som tidigare fanns på 100 miljoner, men fler åtgärder behövs.

Kulturskolan är en svensk klenod och en odiskutabel framgångssuccé som gett mening för så många unga och dessutom satt Sverige på den kulturella världskartan genom exempelvis Oscars- och Grammyvinnare. Fram till 1980-talet växte resurserna till kulturskolorna men på 90-talet kom en ekonomisk kris som försämrade barn och ungas möjligheter att gå i kulturskola. Är det dags igen? 90-talets kris och besparingar på bibliotek tvingade fram bibliotekslagen som ska säkra bibliotek i hela landet. Mycket talar för att vi nu behöver en liknande lagstiftning för kulturskolorna.

Situationen är alarmerande. Vi ser hur väl fungerande verksamheter bryts ned. Tusentals unga förlorar möjligheten att utöva kultur. Ojämlikheten mellan kommuner ökar.

Kulturskolerådet ser positivt på att kulturskolan finns med bland de 73 punkter som S, MP, C och L kom överens om. Det behövs en bred samling för att klara kulturskolorna ur denna svåra situation. Men det krävs också handling. I propositionen ”En kommunal kulturskola för framtiden - en strategi för de statliga insatserna” deklareras ambitionerna: staten ska främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Ska de ambitionerna nås krävs kraftfulla insatser här och nu!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.