Debatt
Klimat
15 december 2015 kl 10:32

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Statliga hinder bromsar kommuners klimatarbete

Begränsande byggregler och beskattning på förnyelsebar energi är exempel på statliga hinder som blockerar kommunernas klimatarbete. Klimatkommunerna föreslår därför ett antal åtgärder för att snabba på miljöarbetet, skriver Klimatkommunernas styrelse.

Det här är en opinionstext

Klimatmötet i Paris är över och ett avtal är undertecknat. Världens länder har enats om att den globala uppvärmningen ska hållas en bra bit under två grader, med sikte på 1,5 grader.

Framgångarna i Paris är värda att firas, trots invändningar om att avtalet borde varit mer ambitiöst. Klimatkommunerna med sina 35 medlemmar arbetar redan aktivt med att bidra till detta och andra internationella och nationella miljö- och klimatmål. 

Klimatkommunerna ligger i framkant i omställningen och är beredda att ta ytterligare steg mot en mer socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar värld.

I dag genomför Klimatkommunerna redan åtgärder i form av investeringar i förnyelsebar energi, energieffektiviseringar av bostäder och utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och kollektivtrafik. 

Detta arbete får i och med det internationella klimatavtalet ny kraft, och det är av största vikt att ta vara på den våg av energi som nu genomsyrar klimatarbetet. 

Utgången av klimattoppmötet i Paris påverkar i sig inte Klimatkommunernas arbete, då ett uteblivet avtal inte hade stoppat kommuneras engagemang. Däremot finns det nationella hinder som exempelvis begränsande byggregler, beskattning på förnyelsebar energi och bristande stöd i arbetet med konsumtionens klimatpåverkan som påverkar kommunernas arbete. 

Dessa hinder blockerar kommuners arbete och kan riskera att bromsa klimatarbetet i en tid då världen lagt i en högre växel. 

För att eliminera dessa hinder och ge Sveriges klimatarbete möjligheten att behålla sin internationella status föreslår Klimatkommunerna ett antal åtgärder:

• Statliga myndigheter måste styra mot klimatmål, exempelvis Trafikverket i infrastrukturplaneringen.

• Ta bort den rådande stoppregel som hindrar kommuner från att ställa tuffa energikrav vid nybyggnationer, alternativt: omformulera energikraven i Boverkets Byggregler så att de läggs på en sådan ambitiös nivå att de motsvarar de nationellt uppsatta miljö- och klimatmålen. 

• Omformulera och ändra den skattebefriade effektnivån för småskalig produktion av förnybar el från att gälla för juridisk person/organisation till att i stället gälla per anläggning.

• Fördela fler styrmedel inom transportsektorn ner på kommunal nivå, exempelvis trängselskatt, utökade möjligheter att besluta om miljözoner, eller möjlighet att införa parkeringsavgifter vid externa köpcenter och privata arbetsplatser.

• Genomför en grön skatteväxling som gör att konsumtionen får bära sin klimatkostnad.

Klimatkommunerna är övertygade om att Sveriges ambitiösa miljö- och klimatmål kan nås med hjälp av den kunskap och det engagemang som finns bland landets kommuner. 

Därför uppmanar vi nu den svenska staten att underlätta arbetet och ge kommunerna möjlighet att tillsammans med övriga aktörer leda arbetet i den riktning som världen enades om under klimattoppmötet i Paris. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.