REPLIK ”Vägra registrera elever med funktionsnedsättningar” skriver fyra folkhögskolerektorer i en debattartikel i Dagens Samhälle (22/1).
Debattörerna menar att staten, med stöd av Folkbildningsrådet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, vill införa ett register över människor med funktionsnedsättningar. Vi menar att påståendet är missvisande och att debattartikeln innehåller sakfel.
Att Skolverket länge arbetat för att registrera personer med funktionsnedsättning är ett felaktigt påstående. Det stämmer inte heller att folkbildningen inte har särskilda skolpengar för elever med funktionsnedsättningar. Folkbildningens kurser för personer med funktionsnedsättningar är nämligen i stor utsträckning beroende av statligt bidrag, från till exempel Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Promemorian som debattartikeln och artikeln hänvisar till föreslår att individdata ska kunna samlas in i grund- och gymnasiesärskolan, specialskolan och folkhögskolornas kurser för personer med funktionsnedsättning. Enligt dagens regelverk är en funktionsnedsättningar ett ”hälsotillstånd” och därmed en så kallad ”känslig uppgift”.
Uppgifter som går att härleda till en funktionsnedsättning får därför inte samlas in på individnivå. Det kan till exempel vara att en person går i grund- och gymnasiesärskolan eller specialskolan, eller läser en kurs på folkhögskolan som vänder sig till personer med funktionsnedsättningar. Förslaget handlar alltså inte om att ”registrera funktionsnedsättningar”, som debattören menar. Förslaget handlar snarare om att samla in uppgifter som rör personer som har en funktionsnedsättning (till exempel omdömen och betyg) på samma sätt som det är möjligt för personer utan funktionsnedsättningar.
En ytterligare aspekt som är viktig att lyfta i diskussionen är att denna typ av datainsamling redan sker på skolor, folkhögskolor och i kommuner runt om i landet – där uppgifterna i många fall hanteras slentrianmässigt och i olika osäkra system. I förslaget från Utbildningsdepartementet ska individdatan i stället samlas in av Statistiska centralbyrån, skyddas av stark sekretess, finnas i säkra system och anonymiseras. Det är enligt oss någonting positivt.
Brist på individdata gör det i princip omöjligt att utvärdera skolformer eller kurser som är till för personer med funktionsnedsättning. Det medför också att kommun och stat inte följer upp vad som händer med elever efter avslutad skolgång i gymnasiesärskolan/specialskolan eller folkhögskolekurs, inträde på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning eller deras levnadsvillkor.
Personer med funktionsnedsättningar har sämre villkor i utbildningen, sämre möjligheter på arbetsmarknaden och sämre levnadsvillkor än den övriga befolkningen. Genom statistik går det att åstadkomma en förändring. Mot den bakgrunden ser vi flera viktiga funktioner med denna typ av statistikinsamling som föreslås, exempelvis:
• Följa upp och utvärdera skolgången för de grupper som omfattas av förslaget. Möjligheten att utvärdera olika skolformer måste vara likvärdig, vilket den inte är idag.
• Analysera personers inträde på t.ex. arbetsmarknad och i vidare studier.
• Analysera och utvärdera utbildning för personer med funktionsnedsättning inom folkhögskolorna.
• Följa upp levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
