Debatt
OECD-rapporten
5 maj 2015 kl 15:24

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

”Staten styr skolan på alltför många sätt”

I debatten om den nya OECD-rapporten sägs att problemet med den svenska skolan är att den saknar central styrning. Men det är en felsyn. Alltför många reformer har lett till att staten redan styr över innehållet i skolan. I stället behöver vi nu skapa ekonomiska förutsättningar för skolutveckling runtom i landet.

Det här är en opinionstext

Tomas Selin
statsvetar- och lärarstudent, fd ordförande för Lärarförbundet Student

REPLIK. I går måndag presenterades OECD-rapporten om svensk skola. Per Kornhall skriver i artikeln ”Låt OECD-rapporten bli svensk skolas vändpunkt” i Dagens Samhälle om att rapporten kan bli svensk skolas vändpunkt och argumenterar mot decentralisering och mot det fria skolvalet. Jan Björklund tog också han tillfället i akt att skylla ”misslyckandet” på kommunaliseringen.

Debattörerna låtsas om att vi fått veta något nytt som nu ger deras gamla förslag rätt. Dagens Nyheters huvudledare handlar i dag tisdag handlar om ”Vår hemgjorda skolkris”. Där skriver de vad som har blivit en sanning i svensk välfärdsdebatt: “Sverige gick på några få år från att ha varit ett av världens mest centraliserade och enhetliga skolsystem till ett nästan utan central styrning.”

Ja: vi gjorde stora förändringar i hela välfärdssektorn under 80- och 90-talet. Nej: vi saknar inte central styrning i dag. För det första. Staten lämnade driftsansvar till kommuner och fristående huvudmän. För det andra. Arbetsgivaransvaret togs över av huvudmännen (från att ha varit statligt).

Men ungefär där slutar resonemanget om att staten inte har någon central styrning.

Däremot förändrades skolan i och med Läroplan för grundskolan 1980 från att ha varit regelstyrd till att bli mål- och resultatstyrd. Men därefter har alltför många reformer på skolområdet sett till att staten ändå ska ha så mycket styrning som möjligt över innehållet i skolan.

Sedan 1985 har fyra lärarutbildningsreformer genomförts; alla väl detaljerade och styrande över lärarrollen och innehållet i utbildningen. Politiker har definierat vad som är viktig kunskap för lärare.

Vi fick nya läroplaner med tillhörande kurs- och ämnesplaner såväl 1994 som 2011; också de med tydlig definition av innehållet i skolan.

Vi har fått nya betygssystem som definitivt är centralt styrda. Vi har fått nationella prov som också de är centralt styrda och som har blivit styrande för debatten om svensk skola, betygen och vad eleverna kan. ”Om en elevs betyg avviker från resultatet på de nationella proven så har lärarna i kursbetygen gjort felbedömningar”. Andemeningen är att de nationella proven borde vara styrande för innehållet i all övrig undervisning. Lägg därutöver till skollagen, karriärreformen och lärarlegitimationerna.

Kan någon upprepa det där med att svensk skola saknar central styrning?

Redan 1985 konstaterade dåvarande S-regeringen i lärarutbildningspropositionen att lärare inte fick tillräcklig kompetensutveckling och uttryckte bekymmer över lärarbrist i biologi, kemi, fysik, teknik och matematik. 1992 konstaterade den moderatledda regeringen i det årets lärarutbildningsproposition vidare att lärare fick för lite kompetensutveckling, att läraryrkets status under lång tid varit för låg och att lärare behövde få ökade möjligheter att forska.

Tro inte att det är systemskiften som skulle göra något av detta möjligt. Ge i stället ekonomiska förutsättningar för skolutveckling runtom i skolorna.

1. Ge lärare förutsättningar att bedriva ämnesdidaktisk och annan verksamhetsnära forskning.
2. Ge lärare utrymme till kollegialt arbete och kompetensutveckling.
3. Ge lärarna långsiktig yrkesutveckling med tillhörande lönekarriär för att motverka lärarkrisen.

När lärarna får utrymme till kollegialt arbete och att både konsumera och producera forskningsresultat kan lärarna bli mer drivande i såväl professionens som skolans utveckling. Sen kanske vi borde se över innehåll i ämnes- och kursplaner samt lärarutbildningens huvudområde, men det spar jag till en annan gång.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 maj 2015 kl 15:24
Uppdaterad: 5 maj 2015 kl 15:43

Skribent

Tomas Selin
statsvetar- och lärarstudent, fd ordförande för Lärarförbundet Student