Debatt
Kommunreform
27 december 2013 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 7 år sedan

Staten måste ta initiativ till en kommunreform

Debatten om hur vi ska finansiera framtidens välfärd får inte stanna vid en skatte- eller innehållsfråga. Vi måste också vara beredda att göra strukturförändringar som förbättrar möjligheterna att finansiera ökade behov med bibehållen skatt. Staten bör ta initiativ till en kommunreform, annars hotas i förlängningen tillväxten i våra större städer.

Det här är en opinionstext

Stefan Svanström
riksdagsledamot (KD) Stockholms stad

Under hösten har mycket kraft ägnats åt bråket om inkomstskatterna i riksdagen. Skatteekvationen för medborgarna är dock mer komplex än så. För många hotar höjda kommun- och landstingsskatter radera ut en stor del av den skattesänkning som Alliansregeringen har föreslagit för att få bättre snurr på de samhällsekonomiska hjulen.

Enligt SKL:s prognoser är vi inne i en period där kommunernas kostnadsökningar till följd av den demografiska utvecklingen nästan tredubblas fram till slutet av 2017. Motsvarande utveckling finns även på landstingsnivå, som även ser ökade kostnader för till exempel kollektivtrafik. Sammantaget ökar kostnadsmassan snabbare i landstingen än i kommunerna.

Resultatet syns i att många kommuner och landsting föreslår skattehöjningar för 2014. En del av detta relaterar till att skatteutjämningen görs om. Men huvuddelen av skatteändringarna följer trendmässiga förändringar i kostnader och befolkningsunderlag, trender som kommer att förstärkas kommande år. Det här riskerar att sätta redan utsatta kommuner – kommuner med liten befolkning och svag skattekraft – i en än sämre sits. Många av dem har redan ett skatteuttag som vida överstiger snittet i landet, och blir allt mer beroende av pengar från den statliga utjämningen. 

Det finns ett påtagligt samband mellan skattekraft och befolkning. Av de 76 kommuner som har mindre än 10 000 invånare är det endast två som ligger över snittet för skattekraften i riket. Många små kommuner tvingas därför ha högre skattetryck än i större kommuner, vilket leder till en ond cirkel av minskad tillväxt, utflyttning och lägre skattekraft. För att slå vakt om en likvärdig välfärd över hela landet står vi inför ett vägval. Antingen accepterar vi att de växande storstäderna måste avstå allt mer till utjämningen, vilket kommer att hämma tillväxten och därmed den samlade skattekraften i landet. Eller så hittar vi vägar att förbättra situationen underifrån genom ett ökat samarbete och – i förlängningen – kommunsammanslagningar av kommuner med färre än 10 000 invånare.

Som riksdagsledamot för Kristdemokraterna i Stockholms stad är mitt val självklart. Jag vill inte se att Stockholm och andra större städers möjligheter att utvecklas hindras av en allt större börda för välfärden i övriga landet. Kommunindelningen måste därför ses över i syfte att stärka såväl den lokala skattekraften som tillväxten på mindre orter. Utgångspunkten ska vara att små kommuner med låg skattekraft förs samman med näraliggande större kommuner med högre skattekraft. 

För att detta ska ske måste staten ta initiativ till en svensk kommunreform med målet att skapa fler bärkraftiga kommuner och minska behoven av utjämning. Bara så kan vi slå vakt om rimliga skatter, likvärdig välfärd och tillväxt i hela landet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 december 2013 kl 05:30
Uppdaterad: 1 september 2014 kl 08:52

Skribent

Stefan Svanström
riksdagsledamot (KD) Stockholms stad