Agenda 2030

Staten måste ta ett stadigare grepp om klimatarbetet

Mer analys, uppföljning och tillförlitliga indikatorer för kommuner och landsting. Den statliga styrningen av offentlig sektors implementering av de globala hållbarhetsmålen behöver bli bättre och mer tydlig om Sverige ska lyckas uppnå Agenda 2030-målen, skriver Gröna Städers Hållbarhetskommission.  

Dagens styrning av klimatarbetet har brister som medför att genomförandet riskerar att bli ineffektivt. Ambitionsnivån är god, men för att lyckas krävs en styrning som lyfter sig från enskilda sektorer och stuprörsorganisationens begränsningar

I oktober 2017 bildade organisationen Gröna Städer en Hållbarhetskommission i syfte att utreda hur Sveriges hållbarhetsarbete skulle kunna effektiviseras. Nu har vi genomfört vår första granskning av hur den statliga styrningen mot de globala hållbarhetsmålen fungerar.

I en ny rapport presenterar vi sju konkreta förslag som skulle bidra till en tydligare och mer effektiv styrning av Agenda 2030-arbetet.
 
Hållbarhetskommissionen
anser att styrningen av hållbarhetsarbetet i Sverige inte är optimalt organiserat idag. Även om det finns ett värde i att så långt möjligt följa befintliga processer och väva in arbetet i befintlig organisationsstruktur finns en risk att sektorsintressen prioriteras framför Agendans mer långsiktiga mål. Utan en övergripande och sammanhållen mål- och uppföljningsstruktur försvåras dessa prioriteringar och omställningsarbetet riskerar att bli ineffektivt.
 
Utifrån vår sektorsövergripande genomgång och analys av implementeringen och styrningen mot Agenda 2030 har vi tagit fram sju förslag om hur Sverige bättre kan styra mot de globala hållbarhetsmålen:
 
1. Att regeringen tar fler steg i att utveckla budgetprocessen mot tvärsektoriella och integrerade analyser och att budgetens mål tydligare kopplas ihop med målen i Agenda 2030.
 
2. Att regeringen ger Agenda 2030 en tydligare parlamentarisk förankring och inrättar en parlamentarisk kommitté i riksdagen.
 
3. Att staten bör ta ansvar för att städerna och landsbygden utvecklas i samklang med sin omgivning.  Ett sätt att hantera dessa samband kan vara att ta fram en nationell urbanpolitik.
 
4. En översyn av de transportpolitiska målen i syfte att skapa en tydligare koppling till Agenda 2030.
 
5. Att Upphandlingsmyndigheten tydligare prioriterar arbetet med att uppdatera databasen för hållbarhetskriterier och inrättar en rutin för systematisk uppdatering.
 
6. Att en uppföljningsmodell som påminner om OECD:s ”uppföljningsros” för Sveriges hållbarhetsarbete tas fram, i syfte att tydliggöra omställningsarbetet går. En modell som även kan användas av kommuner och landsting.
 
7. Att det vore önskvärt om Rådet för främjande av Kommunala Analyser, RKA, och SCB fastställde tillförlitliga indikatorer för Hållbarhet inom kommunal- och landstingskommunal verksamhet.
 
Vi i Hållbarhetskommissionen har bara skrapat på ytan och menar att det behövs mer av den här typen av analyser för att undersöka hur det offentliga Sverige kan bidra till omställningen på effektivast möjliga sätt. Vi hoppas dock att dessa förslag kan bidra till att sätta rätt frågor i fokus.

Klimatmålen

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.