Staten måste smörja tillväxtmotorn Arlanda

Huvudstadsregionen är Sveriges tillväxtmotor. En nationell tillgång är Sveriges internationella huvudflygplats och den starka utvecklingen i korridoren Stockholm-Sigtuna-Uppsala.

Arlanda har i dag över 20 miljoner passagerare per år och ökningen fortsätter. Swedavia har nyligen annonserat investeringar om 13 miljarder de närmaste tio åren för att möta det ökande antalet passagerare och de krav som ställs på en modern internationell huvudflygplats. Flygplatsen och den internationella tillgängligheten är avgörande för att Stockholm ska kunna behålla sin position som en av de huvudkontorstätaste regionerna i världen. Ingen annan stad i Norden har så många internationella huvudkontor som Stockholm. Arlanda är också det nationella navet för högvärdiga godstransporter med flyg. Det nationella målet för besöksnäringen är en fördubbling till år 2020. Arlanda står för en överväldigande andel av allt privat- och affärsresande med flyg. Flygplatsens utvecklingsmöjligheter måste säkerställas.

Arlanda går samtidigt i bräschen för miljö- och hållbarhetsarbetet. Betydande tillväxtdrivande miljöinvesteringar görs ständigt, till exempel inrättandet av en akvifär, nya marktransportlösningar och smart byggnadsteknik. Nu senast planeras en elväg för tunga transporter mellan Arlanda Cargo Center och logistikcentret i Rosersberg. Ny flygplansteknik med mera gör att bullerstörningarna minskar. Samtidigt måste de begränsade bullerstörningar en flygplats orsakar på ett klokt sätt fördelas så att acceptans kan vinnas hos närboende, samtidigt som flygplatsen kan utvecklas.

I anslutning planerar kommunerna och enskilda företag stora investeringar i verksamhetsområden och bostäder. Bara i området kring Arlanda-Märsta planeras nu för 50 000 arbetstillfällen fram till år 2030, en ökning med 30 000 på 15 år. Detta sker genom Airport City Stockholm, ett unikt samarbete mellan Sigtuna kommun, Swedavia och det lokala näringslivet i form av Arlandastad Holding AB. Vidare har kranskommunerna enats om att ta fram en gemensam delregional utvecklingsplan för Arlandakommunerna. Planen fokuserar på kommunikationer, näringslivsutveckling, bostadsbyggande och miljöfrågor och ska vara klar 2016.

Till detta kommer en kraftigt ökad satsning på bostadsbyggandet i hela regionen. Den starka tillväxten i kommunerna inom Arlandas pendlingsområde kommer att kräva uppemot 100 000 nya bostäder i pendlingsmöjliga lägen till 2030 med dagens planeringsförutsättningar. Dagens regelverk för byggande måste reformeras och myndigheternas handläggningstider kortas så att ledtiderna i byggprojekt halveras.

De stora satsningar som kommuner och enskilda företag nu gör kräver en fungerande och robust infrastruktur både för transporter och persontrafik. Här krävs statens medverkan för att säkerställa att vägar, järnvägar och bostäder går i takt med utvecklingen.

Merparten av denna utveckling kommer att finansieras av boende, investerare, resenärer och skattebetalare i kommunerna. Vi tycker det är rimligt att staten inom sina ansvarsområden svarar upp på fem sätt, nämligen genom att:

· Säkerställa Arlandas utvecklingsmöjligheter som nationell huvudflygplats.
· Förenkla regelverket och påskynda de statliga myndigheternas handläggning av planärenden och andra frågor kring bostadsbyggandet, så att ledtiderna i plan- och byggprocesserna halveras.
· Rusta upp spåranläggningen mellan Uppsala och Stockholm via Arlanda och Märsta, med målet fyra spår norr om Arlanda och sex spår in mot Stockholm inom en tioårsperiod.
· Bygga Norra Böjen – en spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan som behövs för både gods- och persontrafiken mellan Arlanda och Märsta/Rosersberg.
· Satsa på ökad tillgänglighet på vägnätet öster- och västerifrån till Arlanda (väg 263 och 273/77) senast 2020, bygg ut trafikplats Måby.

Slutligen vill vi tydligt markera att höstens dom i mark- och miljödomstolen reser frågan om statens vilja och förmåga att slå vakt om Arlanda som nationellt intresse. Om inte den fortsatta juridiska hanteringen ger tillräckligt goda förutsättningar för Arlandas fortsatta utveckling, så måste frågan sättas upp på den politiska dagordningen i regering och riksdag.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.