Staten går på offensiven och förhindrar skogsägare från att bruka sin egendom. Man inför begränsningar, utfärdar avverkningsförbud och vägrar betala ut ersättning för nekade avverkningstillstånd – trots att lagen kräver det.
Nyligen fick staten emellertid bakläxa. Mark- och miljödomstolen i Umeå meddelade fem uppmärksammade domar om ersättningsrätt vid nekade avverkningstillstånd för fjällnära skog. Det som ifrågasattes från statligt håll var om avverkning är en del av pågående markanvändning - ett centralt begrepp i fråga om ersättning för intrång. Skogsnäringen stod helt oförstående. Hur kunde Skogsstyrelsen mena att avverkningar inte skulle vara en del av skogsbruket? Det är ju så skogsbruk bedrivs över hela landet? Staten har efter domen meddelat, via Kammarkollegiet och Skogsstyrelsen, att de överklagar, så än är inte sista ordet sagt.
På senare tid har också andra rättsfall om skogsbruket tillkommit. Vanliga fåglar som tjäder och lavskrika har lett till avverkningsförbud med hänvisning till artskyddsförordningen, utan att detta varit avsett eller förutsett i lagstiftningen. Myndigheterna testar gränserna med beslut och domstolsprocesser.
När skogsägare hindras att bruka sin mark innebär det konsekvenser för näringsfriheten, egendomsskyddet och möjlighet till belåning av fastigheter. Banker kräver, fullt befogat, säkerhet för lån. För skogsfastigheter beror säkerheten av fastighetsvärdet och kassaflöden för att betala räntor och amorteringar. Osäkerhet kring dessa faktorer slår mot möjligheterna att låna med fastigheten som säkerhet.
När skogsbruk kan stoppas på oklara grunder skapar det osäkerhet för hundratusentals fastighetsägare vars skog i många fall ska växa längre än nuvarande ägares livstid. Det kan bland annat innebära svårigheter att finansiera köp, generationsskiften och andra investeringar. Om ägare och banker inte kan känna sig trygga i att skogen antingen får avverkas eller att man får ersättning blir ägandet osäkert.
Vi menar att själva brukandet av skogen i första hand ska värnas – brukad skog ger råvaror, inkomster, arbetstillfällen och en stor mängd produkter som vi alla använder i våra dagliga liv. Om det allmänna ändå beslutar att skog ska tas ur produktion måste kostnaden bäras gemensamt, inte vara en nitlott för enskilda.
Enskilda människors ägande och brukande av skogen har skapat de värden som finns. Att testa gränser och söka kryphål hör inte hemma i en sund myndighetsutövning. Fastighetsägande får inte vara osäkert och naturvärden på en fastighet ska inte medföra att marken blir värdelös. En sådan ordning skulle drabba både naturvärden och de ekonomiska värden som hundratusentals fastighetsägare vårdar och utvecklar.
Vi behöver människor som kan och vågar göra långsiktiga investeringar och det är en av samhällets grundläggande uppgifter att säkra reglerna för detta. Osäkerhet kring ägandet har vi som samhälle inte råd med.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
